Författare: centrum advokaterna

2 juli, 2020
By centrum advokaterna Blogg

Umgängesrätt med barn

Barn har en rätt till umgänge med sina föräldrar. När föräldrarna är separerade är tanken att barnet i passande omfattning ska ha umgänge med den förälder som denne ej bor med för att bibehålla en god och nära kontakt med den föräldern.

Även om detta är en rätt som är förbehållet barnet är det oftast föräldrarna som kommer överens om omfattningen av umgänget, så länge detta är till barnets bästa. Ett varannan vecka boende räknas som ett umgänge trots att barnet spenderar lika mycket tid hos båda föräldrarna. Det är inte heller detsamma som vårdnaden om barnet. Vårdnaden om ett barn kan vara gemensam trots att bara ett mycket litet umgänge finns mellan barnet och umgängesföräldern. Hur umgänget ska se ut kan föräldrarna komma överens om både muntligen och skriftligen. Föreligger det en konflikt angående umgänget kan föräldrarna söka hjälp hos familjerätten eller hos tingsrätten.

Den förälder som räknas som boendeföräldern, där barnet är folkbokfört och/eller spenderar mest tid, har en skyldighet att medverka till umgänge och försöka uppmuntra ett sådant. Ett umgänge kan variera väldigt stort och är beroende av flera faktorer såsom föräldrarnas samarbetsförmåga, barnets situation, avståndet mellan föräldrar m.m. Ett umgänge ska alltid vara i enlighet med barnets bästa. Skulle det av någon anledning anses vara skadligt för barnet att ha umgänge med en förälder ska således inget umgänge komma till stånd. Ibland kan temporära problem avhjälpas med hjälp av ett så kallat umgängesstöd. Detta är en person som socialtjänsten uppdrar att medverka vid umgängena mellan barn och förälder och sedan lämna en redogörelse över hur detta har gått. Detta är dock ej en långsiktig lösning utan ska bara användas i början t. ex. om det var lång tid sedan barn och förälder träffades senast och barnet känner sig osäkert.

När barn når en viss ålder bedöms de själva kunna avgöra huruvida de vill ha umgänge med en förälder eller inte. Förut brukade man vanligtvis tala om att barn som var 12 år gamla hade förmåga att själva avgöra detta. Detta har tagits bort och man hänvisar nu till det individuella barnets mognad och förståelse vilket innebär att bedömningen blir med individuell där både yngre barn kan anses ha mognaden att bestämma och äldre barn sakna denna.

//Advokat Sanne Selman

24 juni, 2020
By centrum advokaterna Blogg, Nyheter

När kan jag avhysa en hyresgäst som inte betalar hyran?

Om Du som uthyrare inte får betalt och den som hyr inte vill flytta, kommer frågan om vräkning upp. Reglerna runt detta regleras i hyreslagen. Denna lag omfattar även hela hus som hyrs ut och det som hyrs ut kallas lägenhet, oavsett om det är hus eller lägenhet.

Om Du vill bli av med hyresgästen ska Du förverka hyresrätten, d.v.s. få hyresavtalet att sluta gälla. En situation som leder till att hyresavtalet förverkas är att hyresgästen dröjer mer än 1 vecka med att betala hyran, räknat från hyrans förfallodatum.

Du som hyresvärd får Du omedelbart, skriftligen, förverka avtalet, men Du ska formellt påminna hyresgästen om att hyra inte är betald. Vi rekommenderar att detta sker med rekommenderat brev som skickas till hyresgästens adress. Brevet ska innehålla en mening om att hyresgästen kan få tillbaka hyresavtalet (återvinning) om hyran betalas inom en treveckorsfrist. Det måste även skickas ett meddelande om uppsägningen till socialnämnden.

Betalas inte hyra inom den här treveckorsfristen (räknas från dagen då hyresgästen fick del av det rekommenderade brevet) ska Du vänta ytterligare 2 dagar, därefter kan Du avhysa Din hyresgäst. Flyttar denne inte frivilligt vänder Du Dig till Kronofogdemyndigheten och ansöker om avhysning. Kronofogden tar en ansökningsavgift för detta. I Ditt brev till kronofogden ska Du berätta vilka månader Du inte har fått hyra för och Du ska skicka en kopia av den påminnelse med information om återvinning som Du tidigare skickat till hyresgästen. Du ska också informera om när underrättelse till socialen gjorts.

 

//Advokat Eva Johansson

15 maj, 2019
By centrum advokaterna Blogg

Häleri

Häleri eller häleriförseelse är ett brott som man kan göra sig skyldig till om man köper eller på något annat sätt tar befattning med stöldgods. Vanligast är sannolikt att man köper något som är stulet men det kan också vara fråga om att förvara eller hjälpa till att hantera stulen egendom. Man kan också dömas för häleri om någon gör gällande en fordran som uppstått genom brott eller på något annat sätt får vinning genom något som annan kommit över genom brott.

Häleriförseelse kallas mindre allvarliga fall av häleri, t.ex. där stöldgodsets värde varit lågt. Även så kallade oaktsamhetsbrott faller in inom denna kategori, d.v.s. att man inte känt till att föremålet varit stulet men haft skälig anledning att anta att så var fallet.

När man ska bedöma om den som misstänks för häleri eller häleriförseelse känt till eller haft rimlig anledning att anta att föremålet varit stulet så tittar man på omständigheterna vid överlåtelsen och främst då vad som brukar kallas de tre P:na, Person, Plats och Pris.

När det gäller person så är det relevant om den man köper av är någon man känner väl sedan tidigare, är denne någon som brukar handla med den aktuella typen av föremål eller som har en rimlig anledning att komma över sådana. Eller är det tvärt om en person som man sedan tidigare vet håller på med fuffens.

När det gäller plats så har det naturligtvis betydelse om föremålet säljs ur en bilbaklucka på en mörk parkeringsplats eller i en butik specialiserad på den aktuella typen av gods.

När det gäller pris så bör man generellt sett bli misstänksam om priset är osedvanligt lågt, om något låter för bra för att vara sant så är det sannolikt också det. Man bör också vara särskilt observant om det är fråga om egendom som är särskilt stöldbegärlig, d.v.s. en kombination av lättillgänglig och dyr egendom. Exempelvis båtmotorer, cyklar, mobiltelefoner, smycken o.s.v. Något som spelar in här är köparens kunskapsnivå. Om köparen har en dålig uppfattning om prisbilden på den aktuella typen av gods är det naturligtvis svårare att uppfatta om något är osedvanlig billigt eller ej.

I slutändan får man göra en sammanvägd bedömning av omständigheterna i det aktuella fallet och vad köparen i just detta fall kände till.

Straffskalan för häleriförseelse börjar på böter och sträcker sig upp till sex års fängelse för grovt häleri. Fängelse döms dock normalt sett ut bara i de svårare fallen där det är fråga om återfall, flerfaldig brottslighet eller andra försvårande omständigheter som t.ex. att godset haft ett mycket högt värde.

 

 

//Advokat Per Prené

 

1 februari, 2019
By centrum advokaterna Blogg, Hippson

Fråga: Ponnyn jag köpt till barnbarnen busar och slänger av när jag inte är närvarande, är detta ett dolt fel?

Svar:

Det här med humör och temperament på en ponny eller häst är väldigt svårt. Jag utgår ifrån att ponnyn inte visade sådana tendenser under provridningen eftersom Du säkert var med då. Jag utgår också ifrån att Du låtit veterinär undersöka ponnyn för att säkerställa att den inte har någon smärta som framkallar det här beteendet.

Nästa sak att undersöka är vad som står i avtalet. Garanterar säljaren att ponnyn kan hanteras av små barn utan att vuxen är med kan det röra sig om en brist i utfästelserna, men det är sällan kontrakten är så bra skrivna, i stället står det bara att ponnyn ska användas som barnponny och det är inte tillräckligt specifikt; den är en barnponny när Du är med. Säljaren kommer förmodligen att säga att den inte gjort så hos dem och det är Du som ska motbevisa detta samt visa på att det här beteendet inte kommer av oskicklig hantering hos Er.

Det är oerhört svårt att få framgång med en reklamation som innefattar en hästs eller ponnys humör. Min rekommendation är i stället att Ni undersöker dessa saker i samband med provridningen genom att låta något barn följa med och rida ponnyn utan att Ni är i närheten.

Svaret på frågan är att det juridiskt kan vara ett dolt fel om ponnyn eller hästen har ett humör som gör att den inte kan användas för tänkt ändamål, men i praktiken är det oerhört svårt att få rätt här. Råden blir att undersöka noga innan köp och att skriva ett bra kontrakt där det i vart fall står att syftet med köpet är att barnbarnen ska kunna rida och hantera hästen/ponnyn själva. Har Ni undersökt noga och ett bra kontrakt kan Ni få rätt i en process, men man måste minnas att det är svårt att få rätt.

/Advokat Eva Johansson

29 januari, 2019
By centrum advokaterna Nyheter

Kommande juridikjourer

Välkommen på juridikjour och få svar på dina frågor!

Ni bokar in er på 15 minuters gratis juridisk rådgivning genom att kontakta biblioteket.

Bromölla Bibliotek, kl 16-18:

Torsdag den 14/2

Torsdag den 14/3

Torsdag den 25/4

Torsdag den 23/5

21 januari, 2019
By centrum advokaterna Blogg

Ordlista del 4 – avtalsrätt

Den här veckan presenterar vi en kort förklaring till olika typer av avtal och några centrala ord inom avtalsrätt.

Avtal/rättshandling En muntlig eller skriftlig överenskommelse mellan två eller flera fysiska eller juridiska personer.
   
Arvskifte En handling som visar hur arvet har skiftats mellan dödsbodelägarna, d.v.s. vem fick vad av en avlidens tillgångar i arv.
   
Borgenär Fordringsägare, d.v.s. den person som har fordran mot någon annan (gäldenär).
   
Bodelningsavtal En handling som upprättas mellan makar vid skilsmässan eller mellan samborna vid förhållandets upplösning avseende fördelning av deras gemensamma egendom och skulder.
   
Framtidsfullmakt En person (fullmaktsgivare) utser en eller flera personer (fullmaktstagare) att i framtiden tar hand om fullmaktsgivaren angelägenheter när denne inte längre själv kan göra detta p.g.a. fysisk sjukdom, psykisk störning eller liknande. En framtidsfullmakt är ett privat alternativ till god man och förvaltare.
   
Formalavtal En överenskommelse som inte blir giltigt om det inte träffats enligt ett visst bestämt form, t.ex. avtal om köp av fastighet.
   
Fullmakt En handling som ger en person behörighet att företräda fullmaktsgivare eller vidta åtgärder för dennes räkning.
   
Fullmaktsgivare En person som upprättar en fullmakt.
   
Fullmaktshavare/fullmäktige En person som får fullmakt.
   
Gäldenär Den person som är skyldig någon annan (borgenär) pengar, d.v.s. har skuld till borgenär.
   
Kompanjonsavtal Ett avtal som tecknas mellan de som är delägare i ett aktie- eller handelsbolag. Syftet med avtalet är att det, redan när man startar företaget, ska finnas regler för delägarna, t.ex. hur man hanterar vinsten, hur man göra om någon vill lämna bolaget, hur bolaget ska värderas i dessa situationer, vad som händer vid osämja mellan delägarna eller till och med om någon av dem avlider.
   
Konsensualavtal En överenskommelse som blir bindande oavsett om den träffats muntligt eller skriftligt.
   
Pacta Sunt Servanda Ett latinskt uttryck som betyder avtal ska hållas.
   
Realavtal Ett avtal blir först bindande när ena parten uppfyller sin del av avtalet, t.ex. köp av bussbiljett eller tågbiljett.
   
   
Rättshandlingsförmåga/rättslig handlingsförmåga/rättshabilitet En fysisk eller juridisk person rätt att agera med rättsligt bindande verkan. Personen kan agera själv eller genom ombud. Varje person har rättshabilitet förutom omyndiga personer, personer som lider av psykisk störning, personer som har förvaltare eller personer som är i konkurs.
   
Samboavtal Ett avtal mellan samborna om hur deras bostad, bohag och annan egendom ska fördelas mellan dem när samboförhållandet upphör.
   
Skuldebrev En ensidig skriftlig utfästelse från gäldenären (låntagaren) gentemot borgenären (långivaren) om att betala tillbaka ett visst belopp. Skuldebrevet är alltså ett dokument eller bevis på ett lån mellan borgenären och gäldenären.
   
Äktenskapsförord Ett avtal mellan makar eller blivande makar om egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskild egendom eller giftorättsgods.
18 december, 2018
By centrum advokaterna Blogg

Ordlista del 3 – centrala begrepp inom arvsrätt

Denna vecka är det dags för förklaring av centrala begrepp inom arvsrätt.

Arvslott Den del av kvarlåtenskapen som en arvinge får enligt lag eller ett testamente.
 
Arvskifte Ett dokument som visar hur arvet har skiftats mellan dödsbodelägarna, d.v.s. vem fick vad i arv.
 
Bouppteckning En skriftlig handling som innehåller namn och adress till samtliga dödsbodelägare, den avlidens tillgångar, skulder, gåvor, testamente m.m. Bouppteckningen ska undertecknas av en bouppgivare samt av två förrättningsmän, som intygar att de efter bästa förmåga antecknat och värderat det bouppgivaren omtalat.
 
Boutredningsman En advokat eller en jurist som får i uppdrag av tingsrätten att utreda ett dödsbo och vidta de åtgärder denne finner nödvändiga. Boutredningsman utreder alltså dödsboets tillgångar, skulder, testamenten, givna gåvor, dödsbodelägarnas yrkanden m.m. för att färdigställa boet för en bodelning eller ett arvskifte. Boutredningsmannen ser också till att bouppteckning blir registrerad hos Skatteverket.
 
Boutredningssammanträde Ett möte där dödsboets delägare får möjlighet att lägga fram yrkanden (vad de vill ha) och inge handlingar som styrker sina yrkanden samt bemöta övriga dödsbodelägares yrkanden.
 
Dödsbo Den organisation som förvaltar avlidens egendom tills egendomen skiftas mellan dödsbodelägarna.
 
Dödsbodelägare Efterlevande make eller sambo, arvingar och testamentstagare.
 
Efterarv Uppskjuten arvsrätt, d.v.s. en rätt att få arvet först när annan arvsberättigad avlider.
 
Fri förfoganderätt En rätt att disponera över en viss egendom utan rätt att testamentera bort denna egendom.
 
Full äganderätt En rätt att disponera fritt över en viss egendom, d.v.s. en rätt att göra vad du vill med en viss egendom.
 
Holografiskt testamente Nödtestamente. Ett testamente som upprättas skriftligen av testator utan testamentsvittnen.
 
Laglott Den del av kvarlåtenskap som bröstarvingar alltid får.
 
Penninglegat Testamente om att någon ska ärva ett bestämt belopp.
 
Saklegat Testamente om att någon ska ärva en bestämd sak/egendom.
 
Testamente Ett förordande om hur testators tillgångar och skulder ska fördelas när den avlider. Testamentet betyder även dokumentet där förordandet är nedskrivet.
 
Universella testamentstagare/Testamentstagare Personen som tar emot något enligt ett testamente.
 
Testator/testamentsgivare Personen som upprättar ett testamente.
7 december, 2018
By centrum advokaterna Blogg

Ordlista del 2 – Några centrala begrepp inom processrätt

Den här veckan har vi samlat krångliga och vanligt förekommande ord inom processrätt.

Allmän domstol Tingsrätten (TR), Hovrätten (HovR) och Högsta domstolen (HD).
 
Bestrider Förnekar, håller inte med om det motparten yrkar.
 
Brottmål Talan om straffrättsligt ansvar för en brottslig gärning.
 
Dagsböter En påföljd om att gärningsman ska betala pengar till staten. Antalet dagsböter bestäms efter brottets allvarlighet, medan storleken bestäms efter gärningsmannens ekonomiska förhållanden.
 
Delgivning När en part får del av handling
 
Dom Domstolens avgörande i ett mål eller i ett ärende, d.v.s. vad domstolen bestämmer att det ska vara.
 
Domare En juridisk utbildad person som ska leda rättegången. Domare kallas också för rättens ordförande.
Flyktfara Risk att den misstänkte undandrar sig lagföring eller straff.
 
Förenklat tvistemål (FT-mål) Tvist mellan privatpersoner eller privatpersoner och företag, där yrkad belopp understiger ett halvt prisbasbelopp, vilket är 22 750 kronor för år 2018.
 
Förlikning Uppgörelse mellan parterna i en tvist
 
Förundersökning En utredning som inleds när ett brott antas har begått och innehåller undersökning av brottsplatsen, förhör med målsägande, förhör med tilltalade, förhör med vittnen m.m. Undersökningen inleds av polis eller åklagare.
 
Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt (FR), Kammarrätt (KamR) och Högsta förvaltningsdomstol (HFD)
 
Förvaltningsrättsliga frågor Frågor som rör rättsområdet mellan samhället (myndigheter) och dess individer (fysiska eller juridiska personer). Det kan vara alltifrån att barn omhändertas enligt lagstiftningen, lagen om vård av unga till att djur omhändertas enligt djurskyddslagen.
 
Gärningsman Den person som misstänks begått ett brott
 
Gärningsbeskrivning Åklagarens beskrivning av det brott som den åtalade enligt åklagare har gjort sig skyldig till.
 
Häktning Frihetsberövande av en misstänkte i väntan på att åtalet väcks eller en dom meddelas.
 
Häktningsförhandling Ett domstolssammanträde där åklagare framlägger skäl för häktning och den misstänkte och dess offentliga försvarare får yttra sig över skäl för häktning. Därefter meddelar rätten om den misstänkte ska häktas eller sättas på fri fot.
 
Intermistiskt dom/beslut En tillfällig dom eller ett tillfälligt beslut som gäller i väntan på en slutlig dom eller slutligt beslut.
 
Kollusionsfara Risk att den misstänkte undanröjer bevisning eller försvårar utredning av brott
 
Kontraktsvård En av form av skyddstillsyn som innebär att den dömde får behandling av sitt missbruk istället för fängelse. Gärningsmannen förklarar alltså sig villig att genomgå behandling och skriver därför under ett kontrakt. Vid misskötsamhet ändras kontraktsvård till fängelse, efter en ny rättegång.
 
Kärande Den part som väcker talan i ett civilrättsligt mål, d.v.s. den part som ansöker om stämning (lämnar in stämningsansökan) och ställer krav på motparten (svarande).
 
Kränkning Att bli utsatt för en brottslig handling.
 
Lyte och men Att få kvarstående besvär efter en brottslig gärning som du har utsätts för, t.ex. kvarstående ärr eller förlust av syn/hörsel.
 
Medhörning När vittnen och/eller tilltalade följer förhöret med målsägande från en annan sal. Medhörning blir aktuell när målsägande har det svårt att berätta när tilltalade och/vittnen finns i rättegångssalen.
 
Muntlig förberedelse Ett förberedande möte, där parterna berättar för tingsrätten hur man ser på saken utan att ha med sig vittnen. Detta möte sker i syfte att tingsrätten dels ska reda ut målet så att det blir klart vad respektive part önskar, dels se om det är möjligt att hitta en överenskommelse som antingen gäller tillfälligt eller slutligt.
 
Muntlig förhandling Förhandling i förvaltningsdomstol
 
Målsägande Den som har blivit utsatt för ett brott
 
Målsägandebiträde En advokat eller jurist som hjälper den som har blivit utsatt för brott med bl.a. frågan om skadestånd.
 
Nämnden/nämndemän Lekmän, d.v.s. personer som sitter bredvid domaren (ordföranden) och inte har juridisk utbildning. De väljs av de politiska partierna och ska representera samhället under rättegången. De ska följa lagen och döma tillsammans med ordföranden i målet.
 
Offentligt biträde En advokat eller jurist som biträder en person i förvaltningsrättsliga mål, t.ex. migrationsmål.
 
Offentlig försvarare (försvarsadvokat) En advokat som utses av domstolen för den som är misstänkt för ett allvarligt brott, för att hjälpa den misstänkte med allt som rör brottet. Vid mindre allvarliga brott utses offentlig försvarare endast om det finns särskilda skäl.
 
Penningböter En påföljd om att gärningsman ska betala engångsbelopp (pengar) till staten, t.ex. ordningsbot vid trafikbrott.
 
Prövningstillstånd Tillstånd från hovrätten eller högsta domstolen för prövning av överklagande.
 
Plädering Slutanförande, där ombudet ger sin juridiska sammanfattning och drar sin slutsats av det material som framlagts under förhandlingen.
 
Påföljd Det straff som den åtalade ska få, d.v.s. vad den åtalade ska dömas till.
 
Recidivfara Risk för fortsatt brottslighet
 
Rättegång bakom stängda dörrar eller lyckta dörrar Förhandling inte är öppen för allmänheten. Rätten beslutar alltså om att rättegången ska hållas utan att någon åhörare är med, vilket kan t.ex. bero på att målet handlar om känsliga brott såsom sexualbrott.
 
Rättegångskostnader Exempelvis advokatkostnader. Vid tvistemål så kan part bli tvungen att betala för motpartens rättegångskostnader vid förlust.
 
Samhällstjänst En påföljd som innebär att den dömde ska göra ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete på sin fritid.
 
Skyddstillsyn En påföljd istället för fängelse, som innebär att en prövotid på tre år, med minst ett års övervakning. Den dömde ska också kontakta frivården vid bestämda tillfällen. Skyddstillsyn kan kombineras med kort fängelsestraff, dagsböter, kontraktsvård eller samhällstjänst.
 
Strafföreläggande Ett beslut som meddelas av åklagare vid mindre allvarliga brott istället för att väcka åtal. Åklagare beslutar straffet till böter eller villkorlig dom. Strafföreläggande meddelas endast när den misstänkte erkänner brottet.
 
Stämningsansökan En ansökan som innehåller kärandens krav, grunder och bevisning.
 
Svarande Kärandens motpart, d.v.s. den part som stämning eller krav riktar sig mot.
 
Svaromål Svarandens svar på kärandens krav och grunder i stämningsansökan.
 
Sveda och värk Att bli fysiskt eller psykiskt skadad av en brottslig gärning.
 
Tilltalade Den som åtalad eller misstänkt för ett brott.
 
Tvistemål En tvist mellan enskilda, privata parter som avgörs av allmänna domstolar, t.ex. vårdnadstvister, tvist om fel i varan, tvist om skadestånd.
 
Villkorlig dom En påföljd som innebär en prövotid på två år, utan övervakning. Villkorlig dom kan kombineras med dagsböter eller samhällstjänst.
 
Villkorlig frigivning Frigivning av gärningsman som är dömd till fängelse på prov, med övervakning av en person.
 
Vinna laga kraft Domen eller beslutet gäller i sin form och går inte att överklaga.
 
Vittnesstöd En person som hjälper vittnen och brottsoffer med mänskligt stöd och praktisk information inför rättegången. Vittnesstöd är en ideell verksamhet.
 
Vitsorda Erkänna att ett sakförhållande är riktigt eller medge att en viss ersättning är rimlig eller accepterar ett visst sätt att beräkna skadestånd eller ränta på yrkad ersättning.
 
Yrkande Begäran om något, d.v.s. vad personen vill och tycker att domstolen ska döma.
 
Åklagare Den som arbetar under staten för att få fram sanna uppgifter i ett brottmål. Åklagaren lägger fram hur brottet gått till, vilken bevisning som finns samt ge också förslag på vad den misstänkte skulle dömas till (straffet).

Saja Sulaiman Bseiso

Jur. Kand.

27 november, 2018
By centrum advokaterna Blogg

Ordlista del 1 – Svåra ord inom familjerätten

Vid första kontakten med klienter och under inledande skede i en familjerättslig tvist kring till exempel vårdnad märker vi att de inte helt säkra på den rättsliga skillnaden mellan vårdnad, boende och umgänge. Därför har vi på Centrumadvokaterna skrivit en lista på de svåra ord och begrepp som vi anser är till stor hjälp för klienterna både under en pågående tvist och vid kontakt med socialtjänsten, domstolar, skolan och även vid eventuell kontakt med t.ex. personal på HVB-hem.

Betänketid En tid på minst sex månader och högst ett år som ges till makar som vill skiljas men har barn under 16 år som bor hemma hos dem eller till makar där bara en av dem vill skiljas, d.v.s. när makar inte är överens.
   
Bodelning En delning av makarnas eller sambornas egendom under pågående äktenskap eller efter att äktenskapet eller samboförhållandet upphör.
   
Bohag Inventarier i hemmet, lösöre såsom möbler och hushållsmaskiner
   
Bodelningsförrättare En advokat eller jurist som har fått i uppdrag av tingsrätten att göra en bodelning mellan före detta makar eller sambor.
   
Ensam vårdnad (ensam juridisk vårdnad)

 

Ensam rätt att besluta om frågor såsom i vilken skola barnet ska gå, vilken sjukvård barnet ska erbjudas, om barnet ska ha pass och liknande.

 

Den förälder som inte har ensam vårdnad har inte rätt att t.ex. kontakta skolan, sjukvården, socialtjänsten för att få information om barnet.

   
Enskild egendom Den egendom som inte är giftorättsgods.
   
Förvaltare En person som utses av domstolen för en annan person (huvudman) som inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom p.g.a. sjukdom eller annat förhållande och dessutom ska det inte vara tillräckligt med god man. Förvaltaren bestämmer ensam över egendomen och det som omfattas av förvaltarskapet.
   
Gemensam vårdnad (gemensam juridisk vårdnad) Båda föräldrar ska gemensamt fatta beslut i frågor som rör barnets skolgång, sjukvård, m.m.
   
God man En person som utses av domstolen för en annan person (huvudman) som inte kan ta hand om sig själv eller sin egendom p.g.a. sjukdom eller liknande. God man hjälper t.ex. med att betala räkningar och dagliga inköp. God man ska i huvudregel ha huvudmannens samtycke innan den agerar åt huvudmannens räkning.
   
Giftorättsgods Egendom som inte är enskild egendom eller egendom som införskaffas under äktenskapet och ska ingå i bodelning.
   
Laglott Den del av kvarlåtenskap som bröstarvingar alltid får.
   
LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
   
LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård.
   
LVM Lagen om vård av missbrukare
   
LVU Lagen om vård av unga.
   
Samboegendom Bostad och bohag som införskaffas för gemensam användning efter att samboförhållandet har inletts.
   
Samarbetssamtal Samtal som anordnas av familjerätten i syfte att finna lösningar så att föräldrarna kan samarbeta bättre och eventuellt även lösa tvistefrågan.
   
Snabbyttrande En mindre och mycket snabb utredning som familjerätten gör.
   
Stadigvarande boende Den plats där barnet tillbringar flest nätter under en månad och den plats där barnet är folkbokfört.
   
Växelvist boende Barnet tillbringar lika mycket tid hos båda föräldrarna. Ofta bor barnet varannan vecka hos respektive förälder och träffar föräldrarna varannan storhelg.
   
Umgängesrätt Barnet har rätt att umgås med den förälder som barnet inte bor stadigvarande tillsammans med. Ett umgänge innefattar självklart personliga träffar, telefonsamtal, möte över Skype, brev/vykort och liknande.
   
Äktenskapsförord Ett avtal mellan makar eller blivande makar om egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskild egendom eller giftorättsgods.
   
Äktenskapsskillnad Skilsmässa
2 november, 2018
By centrum advokaterna Blogg

Varför blir ett omhändertagande av ett barn aktuellt? Hur kan ett omhändertagande undvikas?

Ett barn omhändertas när barnet inte får den omsorg det behöver, när barnet utsättas för fysisk eller psykisk misshandel eller annat otillbörligt utnyttjande, om det råder andra missförhållanden i hemmet och om det finns en påtaglig risk att den unges hälsa eller utveckling skadas.

Ett omhändertagande sker med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, som förkortas LVU. Ett omhändertagande innebär att föräldrarnas rätt att bestämma över den unge begränsas, då det är någon annan som tar hand om den unge eller för att den unge vårdas på grund av till exempel missbruk eller kriminalitet i en kommunal- eller privat institution.

Ett omhändertagande blir aktuellt när missförhållandena gör att det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, samt att vård inte kan ges på frivillig väg eftersom vårdnadshavare eller den unges själv inte samtycker till det, d.v.s. vårdnadshavaren och/eller barnet inte går med på stöd och hjälp av socialtjänsten.

Grunderna för ett omhändertagande enligt LVU är så kallade miljöfallen eller beteendefallen. Miljöfallen är de fall där det brister i barnets omsorg eller råder ogynnsamma förhållanden i hemmet, till exempel situationer där barnet inte får lämplig sjukvård, nyttig mat eller rena kläder som anpassas efter väder.

Beteendefallen är de fall där den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk genom till exempel alkoholmissbruk, narkotikamissbruk eller kriminalitet.

Det är socialnämnden vid berörd kommun som inkommer med ansökan om ett omhändertagande till förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten prövar därefter målet och beslutar om den unge ska omhändertas eller inte. Vid mer akuta fall kan socialnämnden även besluta om ett omedelbart omhändertagande, ett sådant beslut ska då prövas av förvaltningsrätten inom en vecka från den dag då beslutet fattades.

Om ärendet går så långt att det blir domstolsförhandling kommer förvaltningsrätten att kalla alla berörda till en muntlig förhandling. Som regel kommer både den unge och dennes vårdnadshavare få ett offentligt biträde med uppdrag att ta tillvara deras intressen i målet.

Om förvaltningsrätten efter sin prövning kommer fram till den unge ska beredas vård enligt LVU är det socialnämnden som bestämmer hur vården ska genomföras och var den unge ska vistas under vårdtiden.  Den unge kan till exempel få bo i ett familjehem eller på en kommunal- eller privat institution. Dessa kallas för HVB-hem och SiS-hem. Efter viss tid kan vård enligt LVU även ske i hemmet.

Den berörda unge och dennes vårdnadshavare kan istället för ett omhändertagande eller tvångsvård samarbeta med socialtjänsten i den hemkommunen, för att komma fram till lösningar som är bäst för barnet, både på kort och lång sikt.

Att ta hand om era barn, vara nära dem och ge dem den omsorg och vårdnad som de behöver, ta hjälp av socialtjänsten och andra privata institutioner om det behövs är noga de bästa tipsen för att undvika ett omhändertagande eller tvångsvård av era ungar!

 

//Jur. Kand. Saja Sulaiman Bseiso

Scroll to top