7 december, 2018
Blogg Kommentarer inaktiverade för Ordlista del 2 – Några centrala begrepp inom processrätt

Ordlista del 2 – Några centrala begrepp inom processrätt

Den här veckan har vi samlat krångliga och vanligt förekommande ord inom processrätt.

Allmän domstol Tingsrätten (TR), Hovrätten (HovR) och Högsta domstolen (HD).
 
Bestrider Förnekar, håller inte med om det motparten yrkar.
 
Brottmål Talan om straffrättsligt ansvar för en brottslig gärning.
 
Dagsböter En påföljd om att gärningsman ska betala pengar till staten. Antalet dagsböter bestäms efter brottets allvarlighet, medan storleken bestäms efter gärningsmannens ekonomiska förhållanden.
 
Delgivning När en part får del av handling
 
Dom Domstolens avgörande i ett mål eller i ett ärende, d.v.s. vad domstolen bestämmer att det ska vara.
 
Domare En juridisk utbildad person som ska leda rättegången. Domare kallas också för rättens ordförande.
Flyktfara Risk att den misstänkte undandrar sig lagföring eller straff.
 
Förenklat tvistemål (FT-mål) Tvist mellan privatpersoner eller privatpersoner och företag, där yrkad belopp understiger ett halvt prisbasbelopp, vilket är 22 750 kronor för år 2018.
 
Förlikning Uppgörelse mellan parterna i en tvist
 
Förundersökning En utredning som inleds när ett brott antas har begått och innehåller undersökning av brottsplatsen, förhör med målsägande, förhör med tilltalade, förhör med vittnen m.m. Undersökningen inleds av polis eller åklagare.
 
Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt (FR), Kammarrätt (KamR) och Högsta förvaltningsdomstol (HFD)
 
Förvaltningsrättsliga frågor Frågor som rör rättsområdet mellan samhället (myndigheter) och dess individer (fysiska eller juridiska personer). Det kan vara alltifrån att barn omhändertas enligt lagstiftningen, lagen om vård av unga till att djur omhändertas enligt djurskyddslagen.
 
Gärningsman Den person som misstänks begått ett brott
 
Gärningsbeskrivning Åklagarens beskrivning av det brott som den åtalade enligt åklagare har gjort sig skyldig till.
 
Häktning Frihetsberövande av en misstänkte i väntan på att åtalet väcks eller en dom meddelas.
 
Häktningsförhandling Ett domstolssammanträde där åklagare framlägger skäl för häktning och den misstänkte och dess offentliga försvarare får yttra sig över skäl för häktning. Därefter meddelar rätten om den misstänkte ska häktas eller sättas på fri fot.
 
Intermistiskt dom/beslut En tillfällig dom eller ett tillfälligt beslut som gäller i väntan på en slutlig dom eller slutligt beslut.
 
Kollusionsfara Risk att den misstänkte undanröjer bevisning eller försvårar utredning av brott
 
Kontraktsvård En av form av skyddstillsyn som innebär att den dömde får behandling av sitt missbruk istället för fängelse. Gärningsmannen förklarar alltså sig villig att genomgå behandling och skriver därför under ett kontrakt. Vid misskötsamhet ändras kontraktsvård till fängelse, efter en ny rättegång.
 
Kärande Den part som väcker talan i ett civilrättsligt mål, d.v.s. den part som ansöker om stämning (lämnar in stämningsansökan) och ställer krav på motparten (svarande).
 
Kränkning Att bli utsatt för en brottslig handling.
 
Lyte och men Att få kvarstående besvär efter en brottslig gärning som du har utsätts för, t.ex. kvarstående ärr eller förlust av syn/hörsel.
 
Medhörning När vittnen och/eller tilltalade följer förhöret med målsägande från en annan sal. Medhörning blir aktuell när målsägande har det svårt att berätta när tilltalade och/vittnen finns i rättegångssalen.
 
Muntlig förberedelse Ett förberedande möte, där parterna berättar för tingsrätten hur man ser på saken utan att ha med sig vittnen. Detta möte sker i syfte att tingsrätten dels ska reda ut målet så att det blir klart vad respektive part önskar, dels se om det är möjligt att hitta en överenskommelse som antingen gäller tillfälligt eller slutligt.
 
Muntlig förhandling Förhandling i förvaltningsdomstol
 
Målsägande Den som har blivit utsatt för ett brott
 
Målsägandebiträde En advokat eller jurist som hjälper den som har blivit utsatt för brott med bl.a. frågan om skadestånd.
 
Nämnden/nämndemän Lekmän, d.v.s. personer som sitter bredvid domaren (ordföranden) och inte har juridisk utbildning. De väljs av de politiska partierna och ska representera samhället under rättegången. De ska följa lagen och döma tillsammans med ordföranden i målet.
 
Offentligt biträde En advokat eller jurist som biträder en person i förvaltningsrättsliga mål, t.ex. migrationsmål.
 
Offentlig försvarare (försvarsadvokat) En advokat som utses av domstolen för den som är misstänkt för ett allvarligt brott, för att hjälpa den misstänkte med allt som rör brottet. Vid mindre allvarliga brott utses offentlig försvarare endast om det finns särskilda skäl.
 
Penningböter En påföljd om att gärningsman ska betala engångsbelopp (pengar) till staten, t.ex. ordningsbot vid trafikbrott.
 
Prövningstillstånd Tillstånd från hovrätten eller högsta domstolen för prövning av överklagande.
 
Plädering Slutanförande, där ombudet ger sin juridiska sammanfattning och drar sin slutsats av det material som framlagts under förhandlingen.
 
Påföljd Det straff som den åtalade ska få, d.v.s. vad den åtalade ska dömas till.
 
Recidivfara Risk för fortsatt brottslighet
 
Rättegång bakom stängda dörrar eller lyckta dörrar Förhandling inte är öppen för allmänheten. Rätten beslutar alltså om att rättegången ska hållas utan att någon åhörare är med, vilket kan t.ex. bero på att målet handlar om känsliga brott såsom sexualbrott.
 
Rättegångskostnader Exempelvis advokatkostnader. Vid tvistemål så kan part bli tvungen att betala för motpartens rättegångskostnader vid förlust.
 
Samhällstjänst En påföljd som innebär att den dömde ska göra ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete på sin fritid.
 
Skyddstillsyn En påföljd istället för fängelse, som innebär att en prövotid på tre år, med minst ett års övervakning. Den dömde ska också kontakta frivården vid bestämda tillfällen. Skyddstillsyn kan kombineras med kort fängelsestraff, dagsböter, kontraktsvård eller samhällstjänst.
 
Strafföreläggande Ett beslut som meddelas av åklagare vid mindre allvarliga brott istället för att väcka åtal. Åklagare beslutar straffet till böter eller villkorlig dom. Strafföreläggande meddelas endast när den misstänkte erkänner brottet.
 
Stämningsansökan En ansökan som innehåller kärandens krav, grunder och bevisning.
 
Svarande Kärandens motpart, d.v.s. den part som stämning eller krav riktar sig mot.
 
Svaromål Svarandens svar på kärandens krav och grunder i stämningsansökan.
 
Sveda och värk Att bli fysiskt eller psykiskt skadad av en brottslig gärning.
 
Tilltalade Den som åtalad eller misstänkt för ett brott.
 
Tvistemål En tvist mellan enskilda, privata parter som avgörs av allmänna domstolar, t.ex. vårdnadstvister, tvist om fel i varan, tvist om skadestånd.
 
Villkorlig dom En påföljd som innebär en prövotid på två år, utan övervakning. Villkorlig dom kan kombineras med dagsböter eller samhällstjänst.
 
Villkorlig frigivning Frigivning av gärningsman som är dömd till fängelse på prov, med övervakning av en person.
 
Vinna laga kraft Domen eller beslutet gäller i sin form och går inte att överklaga.
 
Vittnesstöd En person som hjälper vittnen och brottsoffer med mänskligt stöd och praktisk information inför rättegången. Vittnesstöd är en ideell verksamhet.
 
Vitsorda Erkänna att ett sakförhållande är riktigt eller medge att en viss ersättning är rimlig eller accepterar ett visst sätt att beräkna skadestånd eller ränta på yrkad ersättning.
 
Yrkande Begäran om något, d.v.s. vad personen vill och tycker att domstolen ska döma.
 
Åklagare Den som arbetar under staten för att få fram sanna uppgifter i ett brottmål. Åklagaren lägger fram hur brottet gått till, vilken bevisning som finns samt ge också förslag på vad den misstänkte skulle dömas till (straffet).

Saja Sulaiman Bseiso

Jur. Kand.

Scroll to top