Search results for: framtidsfull,akt

15 maj, 2020
By Pär Johansson Blogg, Nyheter

Vad är en framtidsfullmakt?

Tanken med en framtidsfullmakt är att du själv kan utse en person som tar hand om dina angelägenheter i framtiden om du inte längre kan göra det själv på grund av fysisk sjukdom, psykisk störning eller liknande. Exempelvis vid avtal om hyra, el, TV-abonnemang, betala räkningar, förvalta banktillgångar eller andra löpande ekonomiska saker.

Visste du att överförmyndarnämnden i din kommun kan ansöka hos tingsrätten om en förvaltare eller god man till dig, när de gör bedömningen att du inte längre kan ombesörja dina egna angelägenheter. Risken finns då att den som utses till god man eller förvaltare för dig, är någon du inte känner eller inte har någon har tillit till.

Genom att upprätta en framtidsfullmakt bestämmer du själv vem som ska ha hand om dina angelägenheter, det kan vara din dotter, son, mamma, pappa eller en god vän till exempel. Du bestämmer vilka uppgifter som fullmaktstagaren har rätt att utföra och vad fullmakten ska omfatta.

Det som många inte tänker på är att ansvaret för till exempel sina föräldrars angelägenheter övertas inte per automatik. Det är därför viktigt att upprätta en framtidsfullmakt i förebyggande syfte så att du får den personen som du önskar.

 

Vi på Centrumadvokaterna hjälper gärna dig att upprätta en framtidsfullmakt!

Välkommen!

 

/ Jur. kand. Martin Walkenfors

7 januari, 2020
By Emmy Johansson Blogg

Godmanskap eller förvaltarskap – eller framtidsfullmakt?

En god man har i uppdrag att ta hand om en annan persons egendom, bevaka dennes rättigheter eller sörja för dennes person, om personen ifråga inte kan göra så på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande. Den gode mannens befogenheter framgår av 11 kap. 4 § Föräldrabalken (FB). Ansökan om god man görs hos tingsrätten, som anordnar godmanskapet efter huvudmannens behov. Prövningen av huvudmannens hjälpbehov görs utifrån läkarintyg och yttrande från överförmyndarnämnden.

Som framgått ovan så delas godmanskapet upp i tre delar. Sörja för huvudmannens person innebär t.ex. att gode mannen ser till att huvudmannen har ett bra boende och att huvudmannens sociala kontakter tillgodoses. Bevaka rätt innebär att gode mannen hjälper huvudmannen med t.ex. att ansöka om stöd som huvudmannen är i behov av, eller att hantera avtalsrelaterade situationer. Förvalta egendom betyder att den gode mannen sköter huvudmannens ekonomi vilket kan innebära att betala räkningar eller planera dennes budget. Den gode mannen har behörighet att fatta beslut rörande den dagliga hushållningen utan att samtycke från huvudmannen inhämtas. Men vid mer omfattande beslut eller större åtgärder måste den gode mannen inhämta ett sådant samtycke. I vissa fall när samtycke inte kan inhämtas, på grund av t.ex. sjukdom, är gode mannen behörig att agera utan huvudmannens samtycke men enbart under förutsättning att agerandet omfattas av gode mannens förordande och agerandet är till huvudmannens bästa. Godmanskapet förutsätter alltså att huvudmannen kan samarbeta med den gode mannen i tillräcklig omfattning så att gode mannen kan hjälpa huvudmannen på bästa möjliga sätt.

Om ett godmanskap inte är en tillräcklig åtgärd för att den enskilde ska kunna ta hand om sig själv och sin egendom, eller inte samtycker till åtgärder som bedöms vara nödvändiga för den enskilde, kan det bli aktuellt med förvaltare enligt 11 kap. 7 § FB. Till skillnad från ett godmanskap är förvaltarskap en tvångsåtgärd. Förvaltaren har då samma uppdrag som den gode mannen, men den största skillnaden mellan förvaltare och god man är att förvaltaren kan agera inom sitt förordande utan huvudmannens samtycke. Vid ett förvaltarskap förlorar huvudmannen sin rättshandlingsförmåga, vilket innebär att denne inte kan företa bindande rättshandlingar. T.ex. om huvudmannen skriver under ett avtal blir inte avtalet bindande. Avtalet är i själva verket ogiltigt då det har ingåtts av en part som saknar rättshandlingsförmåga. Förvaltarskapet är alltså en mycket ingripande åtgärd och ska enbart anordnas som en sista utväg, när det inte finns några andra åtgärder som kan uppfylla den enskildes behov. Det är dock viktigt att uppmärksamma att huvudmannen inte blir omyndigförklarad vid ett förvaltarskap, vilket innebär att denne fortfarande kan gifta sig, rösta i allmänna val och bestämma om sjukvårdsbehandling etc. I själva verket går det överhuvudtaget inte att bli omyndigförklarad enligt svensk lag!

Ansökan om godmanskap eller förvaltarskap får göras av huvudmannen själv om denne har fyllt 16 år. Även huvudmannens förmyndare, sambo eller make, eller närmaste släktingar får ansöka om godmanskap eller förvaltarskap för den enskilde.

Efter att ansökan om god man eller förvaltare har inkommit till tingsrätten, förelägger rätten överförmyndarnämnden att inkomma med förslag till god man eller förvaltare, samt göra en utredning kring den enskildes behov. Överförmyndarnämnden letar då efter en erfaren och lämplig person för uppdraget. Det inhämtas sedan ett åtagande från den föreslagna personen. Huvudmannen har möjlighet att träffa personen innan förslaget skickas till tingsrätten, för att samtala och kontrollera att det inte föreligger hinder för uppdraget. Tingsrätten utser ofta också en jurist eller advokat som kan hjälpa den enskilde och föra dennes talan i processen.

Om du inte känner dig bekväm med att ha en god man eller förvaltare, eller inte har ett behov av det i dagsläget, finns möjligheten att säkerställa att din vilja följs om du framöver drabbas av en sjukdom eller liknande omständigheter som resulterar i att du inte kan ta hand om dig själv eller din egendom,  genom att upprätta en s.k. framtidsfullmakt. Du kan läsa mer om framtidsfullmakter här.

Vi på Centrumadvokaterna kan hjälpa dig såväl under processen hos tingsrätten om godmanskap eller förvaltarskap och med upprättande av framtidsfullmakt.

 

//Jur.kand. Saja Sulaiman Bseiso

10 april, 2018
By centrum advokaterna Blogg

Framtidsfullmakt

Reglerna för framtidsfullmakt infördes den 1 juli 2017. Tanken med en framtidsfullmakt är att du kan utse en person som tar hand om dina angelägenheter om du i framtiden inte längre kan ta hand om dem själv på grund av fysisk sjukdom, psykisk störning eller liknande.

Continue reading

14 januari, 2017
By admin_jonas Blogg, Okategoriserade

Framtidsfullmakter

Många människor oroar sig över vad som skulle hända om de
genom t.ex. sjukdom eller en olyckshändelse skulle bli oförmögna att ha hand om
sin ekonomi och fatta egna beslut, i en juridisk mening. Continue reading

4 februari, 2020
By Emmy Johansson Blogg, Hippson

Vad händer med Din häst när Du dör?

En häst kan leva länge och en häst kräver både vård och pengar kontinuerligt, så Ni som har häst bör fundera runt hur hästen ska hanteras när Ni går bort. Tänk på att man inte alltid dör av ålderdom, utan att det kan bero på plötsligt sjukdomsfall eller en olycka. Vad ska hända med hästen? Ska den säljas? Avlivas? Tillfalla bästa väninnan? Eller ja, vad ska hända. Om Du inte gör något alls har lagstiftaren bestämt att en häst ska behandlas som ”sak”, d.v.s. på samma sätt som t.ex. en bil. Enligt lagen ärver släktingarna fram till kusinerna som blir utan arv.

Fördelningen av arvet, inkl. hästen, blir klart när bouppteckningen, som ska upprättas inom 3 månader från dödsfallet, är registrerad och alla dödsbodelägare enats om fördelningen av egendomen genom ett arvskifte. Kan de inte enas om fördelningen kan det behövas en boutredningsman som bestämmer hur fördelningen ska ske. Dennes beslut kan sen överklagas till tingsrätten och den här processen tar vanligen flera år.

Vad händer då med hästen under tiden? Lagen säger att dödsbodelägarna ska förvalta dödsboet gemensamt och att beslut som rör dödsboet ska vara eniga. Detta betyder att huvudregeln är att de ska hjälpas åt att ta hand om hästen och fatta beslut runt denna gemensamt. Detta kan vara extremt opraktiskt om det finns flera dödsbodelägare, speciellt om de inte är kunniga inom området häst.

Det finns undantag från huvudregeln ovan om det rör sig om brådskande beslut som inte kan skjutas upp. Då får någon av de som står den avlidne nära vidta de brådskande åtgärderna på egen hand. Detta gäller t.ex. åtgärder som inte kan vänta, t.ex. att ta hand om djur och ge dem mat, vattna blommorna och tömma kylen/frysen, om det inte finns make/maka eller sambo som sköter om detta. Men en häst kräver inte bara, som t.ex. en katt eller en fågel, lite mat för att vara nöjd. Hästen kostar stora pengar i stallhyra och kräver motion, in- och utsläpp, hovslagare, vaccinationer, försäkringar och annat som kostar en hel del pengar. Kostnaderna för hålla hästen kan lätt ”tömma” ett dödsbo på pengar. Om ingen av dödsbodelägarna kan ta hand om hästen måste man kanske stalla in den med full service och skötsel och detta kostar ansenliga summor varje månad.

Det viktigt att fundera på vad som ska hända med hästen. Vad som är bäst för hästen är självklart individuellt utifrån både personen och hästen. Är hästen gammal och har varit hos sin ägare länge kanske det inte är lämpligt att flytta den utan bättre att den får galoppera på de evigt gröna ängarna. Är det en ung tävlingshäst kanske den kan lämnas till ett försäljningsstall för att få ny ägare. Är det så att bästa väninnan ska ha hästen trots att hon inte är dödsbodelägare, då behövs ett testamente. Du får testamentera bort hästen så länge det inte kränker någons laglott. I ett testamente kan Du också avsätta en summa pengar till hästens framtida vård. Genom testamentet får anhöriga veta vad Du vill och chansen ökar att Du får respekt för viljan. Vet anhöriga inte om Din vilja tvingas de till snabba beslut, som kanske inte är de Du önskat.

Tänk även på vad som händer om Du skadas allvarligt i en olycka och inte kan ta hand om hästen på många månader. Kanske blir Du nedsövd på ett sjukhus under en ansenlig tid utan förmåga att kommunicera med omvärlden. I dessa fall kan en framtidsfullmakt hjälpa till. När man upprättar en sådan utser man någon som ska ta hand om de beslut som behövs under tiden man själv inte är kapabel. Man utser då någon som man själv litar på. Ofta är denne någon släkt eller nära vän. Här lämnar Du instruktioner om vad som ska ske, och dessa instruktioner kan kompletteras muntligen. I fullmakten anges när den ska börja gälla och vem som får fatta de viktiga besluten. Om det inte finns en framtidsfullmakt kan staten utse en god man eller en förvaltare som fattar de beslut som behövs, men denne känner inte till Dig och vet inget om hur Du önskat, vilket gör att en framtidsfullmakt är mycket bättre.

Mitt råd är att Du dels skriver ett testamente där Du tydligt anger vad som ska hända med hästen/hästarna om Du dör dels att Du skriver en framtidsfullmakt där Du utser någon Du litar på att fatta kloka beslut om Du själv blir oförmögen. Nästa råd är att Du pratar med Dina nära och kära och upplyser dem om hur Du vill ha det. Det är mycket större chans att Du får det som Du vill om Du är tydlig mot Dina nära runt hur Du önskar det hela, men tänk på att dessa samtal inte är juridiskt bindande. De dokument som hjälper Dig juridiskt är testamente och framtidsfullmakt.

Vad är då kostnaden för att upprätta dessa handlingar? Det går inte att säkert säga kostnaden utan att veta förutsättningarna i just Ditt fall, men det rör sig sällan om mer än ett par tre timmars arbete per första dokumentet och troligen inte mer än någon timme för tillkommande handlingar.

Tänk på att detta är handlingar Du inte bör upprätta själv. Den dagen de ska nyttjas måste de vara skrivna på ett korrekt sätt som inte går att ifrågasätta. Du är borta eller oförmögen och Du kan inte rätta till ev. tolkningsbrister genom att svara på frågor.

Dröj inte med att upprätta nödvändiga handlingar, om Du dröjer kan det vara för sent och vad händer då med hästen?

 

//Advokat Eva Johansson

 

Telefonnummer; 020-30 14 30                             Info@centrumadvokaterna.se

21 januari, 2019
By centrum advokaterna Blogg

Ordlista del 4 – avtalsrätt

Den här veckan presenterar vi en kort förklaring till olika typer av avtal och några centrala ord inom avtalsrätt.

Avtal/rättshandling En muntlig eller skriftlig överenskommelse mellan två eller flera fysiska eller juridiska personer.
   
Arvskifte En handling som visar hur arvet har skiftats mellan dödsbodelägarna, d.v.s. vem fick vad av en avlidens tillgångar i arv.
   
Borgenär Fordringsägare, d.v.s. den person som har fordran mot någon annan (gäldenär).
   
Bodelningsavtal En handling som upprättas mellan makar vid skilsmässan eller mellan samborna vid förhållandets upplösning avseende fördelning av deras gemensamma egendom och skulder.
   
Framtidsfullmakt En person (fullmaktsgivare) utser en eller flera personer (fullmaktstagare) att i framtiden tar hand om fullmaktsgivaren angelägenheter när denne inte längre själv kan göra detta p.g.a. fysisk sjukdom, psykisk störning eller liknande. En framtidsfullmakt är ett privat alternativ till god man och förvaltare.
   
Formalavtal En överenskommelse som inte blir giltigt om det inte träffats enligt ett visst bestämt form, t.ex. avtal om köp av fastighet.
   
Fullmakt En handling som ger en person behörighet att företräda fullmaktsgivare eller vidta åtgärder för dennes räkning.
   
Fullmaktsgivare En person som upprättar en fullmakt.
   
Fullmaktshavare/fullmäktige En person som får fullmakt.
   
Gäldenär Den person som är skyldig någon annan (borgenär) pengar, d.v.s. har skuld till borgenär.
   
Kompanjonsavtal Ett avtal som tecknas mellan de som är delägare i ett aktie- eller handelsbolag. Syftet med avtalet är att det, redan när man startar företaget, ska finnas regler för delägarna, t.ex. hur man hanterar vinsten, hur man göra om någon vill lämna bolaget, hur bolaget ska värderas i dessa situationer, vad som händer vid osämja mellan delägarna eller till och med om någon av dem avlider.
   
Konsensualavtal En överenskommelse som blir bindande oavsett om den träffats muntligt eller skriftligt.
   
Pacta Sunt Servanda Ett latinskt uttryck som betyder avtal ska hållas.
   
Realavtal Ett avtal blir först bindande när ena parten uppfyller sin del av avtalet, t.ex. köp av bussbiljett eller tågbiljett.
   
   
Rättshandlingsförmåga/rättslig handlingsförmåga/rättshabilitet En fysisk eller juridisk person rätt att agera med rättsligt bindande verkan. Personen kan agera själv eller genom ombud. Varje person har rättshabilitet förutom omyndiga personer, personer som lider av psykisk störning, personer som har förvaltare eller personer som är i konkurs.
   
Samboavtal Ett avtal mellan samborna om hur deras bostad, bohag och annan egendom ska fördelas mellan dem när samboförhållandet upphör.
   
Skuldebrev En ensidig skriftlig utfästelse från gäldenären (låntagaren) gentemot borgenären (långivaren) om att betala tillbaka ett visst belopp. Skuldebrevet är alltså ett dokument eller bevis på ett lån mellan borgenären och gäldenären.
   
Äktenskapsförord Ett avtal mellan makar eller blivande makar om egendom som tillhör eller tillfaller någon av dem ska vara dennes enskild egendom eller giftorättsgods.
Scroll to top