Överallt i våra städer finns de – ordningsvakterna. De patrullerar gallerior, butiker, tågstationer och gator. Det är polisen som utbildar och har översyn över ordningsvakterna. Ordningsvakterna finns till för att upprätthålla ordningen i samhället, som en förlängning av polisens arm, och rapporterar direkt till polisen.

Vad har då ordningsvakterna för befogenheter?

Det vill säga, vad får och får de inte göra gentemot den enskilde samhällsmedborgaren?

Det man behöver komma ihåg är att ordningsvakter inte är poliser. De har ofta ett nära samarbete, eftersom de i viss mån delar arbetsuppgifter, men polisernas befogenheter är betydligt mer långtgående. En ordningsvakt kan t.ex. gripa en person, men det är enbart polisen som får föra bort en gripen person till arresten. Ordningsvakten har dock rätt att avvisa eller omhänderta en person som på grund av onykterhet eller drogbruk är i ett sådant tillstånd att denne inte kan ta hand om sig själv eller utgör en fara för sig själv eller allmänheten.

Ordningsvakter får också avvisa eller avlägsna personer som genom sitt uppträdande stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen. Om det inte är tillräckligt får ordningsvakter tillfälligt omhänderta personer, till dess att polisen kommer till platsen och kan omhänderta personen. Detsamma gäller om en sådan åtgärd behövs för att en brottslig handling ska kunna stoppas eller förhindras, skriver Polisen på sin hemsida. Viktigt att uppmärksamma är att ordningsvakten har en skyldighet att rapportera till polisen om hen får kännedom om ett brott. En ordningsvakt har också rätt att använda våld om situationen kräver det – men naturligtvis inte det som kallas excessivt våld, dvs. hårdare våld än vad som krävs för att avvärja situationen som uppstått.

Ordningsvakten ska i första hand uppfylla sitt uppdrag genom att försöka tala fredsstörande personer tillrätta, vilket i många fall fungerar mycket bra. Många personer känner förtroende för ordningsvakterna, oftast ett större förtroende än vad poliserna får från allmänheten, och hörsammar därför ordningsvakternas uppmaningar. En bekant som arbetar som ordningsvakt berättar för mig att arbetet till största del består av att visa sin närvaro på platser där det kan råda lite oroligheter, och att vara vänlig i bemötandet mot människor som kanske inte alltid mår så bra.

Ordningsvakter finns till för att göra just det som deras titel antyder – att vakta ordningen på våra offentliga platser. De patrullerar på kvällar, helger och nätter, för att deras närvaro är viktig, för att agera brottspreventivt, och för att vi ska känna oss trygga när vi är ute och rör oss på stan. Så nästa gång du ser en ordningsvakt – tacka honom eller henne för ett viktigt arbete!

/Jur.kand. Alexandra Nekrassova