Under natten till torsdag röstade representanthusets ledamöter igenom att USA:s president, Donald Trump, åtalas inför riksrätt. Trump är nu den tredje presidenten i landets historia att stå åtalad inför specialdomstolen. En riksrättsprocess ämnar att behandla åtal mot höga statliga ämbetsmän.

Riksrätten har som syfte att bland annat begränsa makten hos landets styrande organ. Genom riksrätten fördelas makten mellan olika offentliga organ. I USA innebär riksrätten att domstol hanterar åtal mot högt ställda politiker, däribland presidenten. Det är representanthuset, USA:s lagstiftande församling, som åtalar presidenten. För att åtals ska väckas krävs det en enkel majoritet. Detta innebär att fler än hälften av de närvarande i representanthuset ska rösta för att åtal väcks. I det aktuella fallet röstade 230 för åtal medan 197 röstade emot. De två åtalspunkterna som röstades igenom var maktmissbruk och hindrande av kongressens utredning. Eftersom åtal har väckts mot presidenten är det senaten som kommer att agera domstol i den fortsatta processen.

Huruvida presidenten blir dömd eller inte beror på omröstningen i senaten. Omröstningen syftar till att avgöra huruvida den enskilde är skyldig till det lagstridiga förfarandet. Om Trump ska fällas krävs det att en kvalificerad majoritet (2/3) röstar för en sådan dom. Eftersom att det är 100 senatorer som deltar i omröstningen krävs det att 67 av dessa röstar för ett sådant utfall. Om åtalet för genomslag innebär det att presidenten får lämna sitt ämbete. Först efter att denne har blivit avsatt kan en straffrättslig process föras. Republikanerna har majoriteten i senaten, varför det är högst osannolikt att omröstningen resulterar i att han tvingas att avgå. Även om Senaten i detta fall fungerar som en jury så är det inte troligt att röstningen är opartisk.

Trump är den tredje presidenten i historien som står inför riksrätt. 1868 anklagades Andrew Johnsson för att ha överskridit sina befogenheter som president. Likaså stod Bill Clinton, år 1998, inför riksrätt med anklagelsen att han ljugit inför kongressens utskott. I båda fallen dömdes ingen, eftersom omröstningen inte nådde kvalificerad majoritet. Det ska även nämnas att Richard Nixon ställdes inför riksrätt 1974 men avgick från sitt ämbete innan omröstningen.

Till skillnad från USA och våra nordiska grannländer så har vi ingen riksrätt i Sverige. Däremot har Sverige tidigare haft en riksrättsprocess. Denna avskaffades då 1974 års regeringsform trädde i kraft. Bestämmelsen om prövning av höga tjänstemäns rättsliga ansvar kan spåras tillbaka till 1634 års regeringsform. I dagens regeringsform finns bestämmelsen om åtal mot statsråd i 13 kapitlet 3§ som följer nedan. Det är dock viktigt att uppmärksamma att bestämmelsen inte är en straffbestämmelse i sig, utan för att åtalas för brott ska brottet ha begåtts i enlighet med bestämmelserna i brottsbalken.

”Den som är eller har varit statsråd får dömas för brott i utövningen av statsrådstjänsten endast om han eller hon genom brottet grovt har åsidosatt sin tjänsteplikt. Åtal beslutas av konstitutionsutskottet och prövas av Högsta domstolen.”