Fråga: Min far har
gått bort och nu har jag fått hem papper om att vi ska göra en bouppteckning
för hans dödsbo.
Min fråga är: Vad är
en bouppteckning? Vad ska ingå? Hur och när ska den göras?
Svar: En bouppteckning är en sammanställning av all egendom
den avlidne ägde på dödsdagen. Om den avlidne var gift skall man också ta upp
den egendom som den efterlevande maken/makan ägde vid samma tidpunkt såvida det
inte endast var enskild egendom. Syftet med bouppteckningen är att den skall
ligga till grund för ett kommande arvskifte och i förekommande fall bodelning.
Det finns flera tidsgränser som löper från bouppteckningsförrättningen och
uppgifter om delgivning av testamente skall också framgå av bouppteckningen.
Förr låg bouppteckningen till grund även för arvsskatteberäkningen vilket
innebar att det var noga vilka värden som togs upp i bouppteckningen men sedan
arvsskatten avskaffats har de värden som tas upp i bouppteckningen inte samma
betydelse. När arvskiftet skall ske skall värdena anpassas efter då rådande
marknadsvärde.
En bouppteckning skall alltid göras efter en avliden person
som var bosatt i Sverige vid frånfället såvida inte tillgångarna var så
begränsade att de inte eller bara precis täcker begravningskostnaderna. I så
fall kan man göra en dödsboanmälan vilket är enklare och det kan man få hjälp
med av kommunens socialtjänst. Om den döde ägde en fastighet måste dock alltid
en bouppteckning göras oavsett hur det ser ut med tillgångarna i övrigt.
Om en bouppteckning skall göras så skall det hållas bouppteckningsförrättning
inom 3 månader från dödsdagen och därefter har man ytterligare en månad på sig
att inge bouppteckningen till skatteverket.
Till bouppteckningsförrättningen skall alla som är
arvsberättigade efter den döde, även efterarvingar, make/maka eller sambo om
sådan finns samt universella testamentstagare, d.v.s. sådana testamentstagare
som skall ha en viss ospecificerad andel av egendomen. Även om alla skall
kallas behöver endast bouppgivaren närvara vid förrättningen. Bouppgivare skall
den vara som känner boet bäst, ofta den som stod den döde närmast, och det är
bouppgivaren som skriver under bouppteckningen och intygar att man lämnat,
såvitt man vet, fullständiga och korrekta uppgifter. Därtill skall två ”gode
män” underteckna och intyga att förrättningen gått till så som den ska och att
beräkningarna, såvitt de vet, är korrekta.
I bouppteckningen skall alla dödsbodelägare antecknas, när
väl bouppteckningen är registrerad hos skatteverket kan den användas som
presentationshandling för de delägare som skall exempelvis betala räkningar åt
dödsboet. Förutom alla tillgångar bör man även i bouppteckningen anteckna alla
omständigheter som kan vara av betydelse vid ett kommande arvskifte, t.ex. om
de skett några gåvor under den avlidens levnad. Är man oense om en fråga bör
detta också antecknas.