Med begreppet vårdnad menas det rättsliga eller juridiska ansvaret för ett barn, det vill säga ansvaret som handlar om vem som får bestämma vid större beslut. Det kan t.ex. vara ansökan om pass eller vilken läkarvård barnet ska ha. Den som har detta rättsliga eller juridiska ansvar kallas för vårdnadshavare. Vårdnadshavare är antingen båda föräldrarna eller en av föräldrarna. Vårdnadshavaren kan också vara någon annan person än föräldrarna som särskilt förordnas av domstolen.

Vårdnaden innebär i praktiken att vårdnadshavaren har ansvaret för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov tillgodoses. Barnets behov definieras i lagsstiftning som barnets rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Det omfattar också barnets rätt att behandlas som en egen person och inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling.

Vårdnaden innebär också att vårdnadshavaren har ett tillsynsansvar över barnet. Vårdnadshavaren ska alltså hålla barnet under uppsikt och hindra barnet att skada sig själv eller vålla skadan för någon annan. Detta tillsynsansvar minskar med barnets ålder, mognad och utveckling.

Vårdnaden om barnet har inget att göra med hur barnet ska bo med eller träffa den andra föräldern, om föräldrarna är separerade, detta regleras istället genom en överenskommelse eller ett beslut om umgänge. Man kan vara vårdnadshavare och ändå aldrig träffa barnet eller ha umgänge med barnet flera dagar i veckan men ändå inte ha del i vårdnaden om barnet.

När föräldrar lever tillsammans sammanfaller vårdnaden med den dagliga omsorgen om barnet, den så kallas den faktiska vården. I sådana fall har båda föräldrar lika stort ansvar för barnet avseende såväl den rättsliga vårdnaden som den faktiska vården. I andra fall där föräldrarna lever åtskilda har den ena föräldern, som barnet stadigvarande bor hos, ett större ansvar beträffande den dagliga omsorgen, men båda föräldrar kan ha lika stort ansvar för den rättsliga vårdnaden. Båda föräldrar måste då till exempel skriva på vid ansökan om pass, trots att de lever åtskilda.

Om någon av föräldrarna vill få till stånd en ändring i vårdnaden. Till exempel om ena föräldern vill ha ensam vårdnad om barnet, och båda föräldrarna är överens om detta, kan de skriva ett avtal. Avtalet fungerar då på samma sätt som en dom från tingsrätten, efter att avtalet godkänts av socialnämnden.

Om föräldrarna däremot inte kan enas i frågan om vårdnad kan domstol besluta i frågan, efter att någon av föräldrarna väcker talan i tingsrätten. Sådana tvister kommer ofta i samband med äktenskapsskillnad, konflikter mellan föräldrarna eller när en förälder gör sig skyldig till missbruk eller brister i omsorg om barnet. Rätten beslutar då i frågan om vårdnad med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet, där bedömningen grundas på aktuella och sannolika framtida förhållanden. I sådana tvister kan man nästan alltid få hjälp med kostnaden för ett juridiskt ombud via rättshjälp eller rättsskydd.

/Jur.kand. Saja Sulaiman Bseiso