Begreppet ”tjänsteman” avser i huvudregel personer anställda inom det offentliga, exempelvis poliser, domare och lärare. I 17:5 brottsbalken har man dock valt att utöka kriminaliseringen till handlingar gentemot ytterligare personkategorier. Det är exempelvis förbjudet att förolämpa även väktare och ordningsvakter, även om dessa inte är anställda av staten. Anledningen till att lagstiftaren velat utöka skyddet på detta sätt är att dessa typer av yrken har arbetsuppgifter som liknar myndighetsutövning.

Det anses att brott som begås mot en person på grund av hans eller hennes tjänsteutövning inte enbart utgör ett angrepp mot den enskilda personen, utan i förlängningen utgör brottet ett angrepp mot demokratin och samhället i stort. Ökade trakasserier och våld mot tjänstemän leder till att det finns tjänstemän som medvetet eller omedvetet fattar felaktiga beslut i sin myndighetsutövning, eftersom de är rädda att utsättas för trakasserier. De grundläggande principerna för myndighetsutövningen – såsom objektivitet och legalitet – sätts därmed ur spel.

Förolämpning

Det har redan sedan tidigare varit brottsligt att förolämpa en person, enligt 5:3 brottsbalken. Om man riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan, och detta är ägnat att kränka personens självkänsla eller värdighet, döms man för förolämpning. Straffet är böter.

Förolämpning mot tjänsteman

Det nya brottet är likt det förolämpningsbrott som funnits sedan tidigare. Det handlar om samma handling och beteende, men det ska vara riktat mot en tjänsteman vid hans eller hennes myndighetsövning, eller så ska gärningen begås för att tvinga fram, hindra eller hämnas för en åtgärd vid myndighetsutövningen. Straffet för förolämpning mot tjänsteman är enligt 17:3 brottsbalken böter eller fängelse i högst sex månader.

Skillnader mellan brotten

Det nya brottet innebär med andra ord inte att gärningar som tidigare varit straffria nu kriminaliseras. Istället handlar det om att gärningar som redan varit brottsliga kvalificeras så att de nu utgör ett brott även mot det allmänna. Det nya brottet får en normbildande funktion och är menat att signalera att samhället är angeläget om att få bukt med det problem som råder med att tjänstemän blir hotade och trakasserade. Det är även av denna anledning som lagstiftaren har valt att straffa en förolämpning mot en tjänsteman något hårdare än en vanlig förolämpning.

Inlägget Förolämpning mot tjänsteman dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Vad är nytt i socialtjänstlagen

• Mer fokus på förebyggande arbete: Den nya lagen sätter det förebyggande arbetet i centrum. Kommunerna får en tydligare skyldighet att erbjuda tidiga insatser och upptäcka och hantera problemen innan dem blir stora. Dem tidiga insatserna kan exempelvis innebära stöd för familjer, unga och personer i utsatta situationer.
• Stärka barns rättigheter: Barnkonventionen ska genomsyra hela socialtjänstens arbete. Barns bästa ska alltid vara vägledande och deras åsikter ska få större betydelse i beslut som rör de. Det innebär att barnens behov och bästa ska stå i centrum i alla beslut.
• Lättare att få hjälp: Den nya lagen ska göra det enklare att få stöd av socialtjänsten. Socialtjänsten ska bli mer flexibel och kunna erbjuda hjälp utan krav på krångliga och tidskrävande utredningar i alla ärenden. Det handlar om att sänka trösklarna och göra hjälpen mer flexibel och snabb.
• Mer individanpassade insatser: Socialtjänsten ska möta varje individ utifrån deras unika behov. Exempelvis kan personer med psykisk ohälsa eller missbruksproblem få stöd som är bättre anpassat till deras situation. Den nya lagen tar även hänsyn till hur samhället har förändrats till exempel när det gäller familjestrukturer och människors olika behov.
• Kunskapsbaserat arbete: Socialtjänstens insatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta innebär att socialtjänsten måste använda metoder som visat sig fungera och att det ställs högre krav på utbildning och kompetens hos personalen.
• Fokus på delaktighet och självständighet: Den nya agen betonar att de som söker stöd ska få vara delaktiga i utformningen av sin hjälp. Socialtjänsten ska också sträva efter att stärka individens självständighet.

Varför införs förändringarna?

Den nuvarande socialtjänstlagen bygger på den som funnits sedan 1982 och är inte längre helt anpassad till dagens samhällsutmaningar. Flera utredningar har pekat på att krävs en modernisering för att möta behoven hos en allt mer diversifierad befolkning. Syftet med den nya lagen är att göra socialtjänsten mer proaktiv, jämlik och rättssäker. Det handlar om att skapa ett hållbart system som hjälper människor på riktigt och i god tid.

Hur påverkar detta dig som individ?

Den nya socialtjänstlagen är utformad för att ge snabbare och mer anpassad hjälp till individer och familjer. Barns rättigheter och åsikter kommer att väga tyngre. Om du behöver stöd eller redan har kontakt med socialtjänsten kan du förvänta dig ett mer flexibelt och förebyggande arbetssätt.

Behöver du juridisk hjälp?

Om du vill veta hur den nya lagen påverkar dig eller din familj kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist. Hos oss på Centrumadvokaterna har vi stor erfarenhet av socialrätt och kan hjälpa dig med frågor om allt från barnens rättigheter till stöd vid våld i nära relationer.

Inlägget Ny socialtjänstlag 2025 dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Vad innebär lagen i praktiken?

Den nya lagen innehåller flera förändringar som ska skapa tryggare och mer stabila vårdmiljöer:

• Ökad tillsyn och granskning:

Insatser för att säkerställa att hemmen lever upp till högt ställda krav på säkerhet, vårdkvalitet och respekt för individens rättigheter. Tillsynen innebär också snabbare åtgärder vid brister.

• Stärkt stöd för personalen:

Personal får utbildning och nya verktyg för att hantera hotfulla eller svåra situationer. Syftet är att minska risken för våld samtidigt som vårdmiljön förbättras.

• Tryggare miljö för boende:

Fokus ligger på individens trygghet och vård, där insatser blir mer anpassade efter varje persons behov. Detta innebär bättre planering och en större möjlighet för varje individ att känna sig sedd och respekterad.

• Fokus på rättssäkerhet

En av de viktigaste delarna i den nya lagen är att stärka rättssäkerheten för de som påverkas av tvångsvården. Det innebär att alla beslut som rör vård och insatser ska vara tydligt motiverade och dokumenterade. Detta minskar risken för godtyckliga åtgärder och säkerställer att varje individ behandlas rättvist och i enlighet med lagen.

Med utökad tillsyn från myndigheter som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) blir det också lättare att snabbt åtgärda eventuella brister. Samtidigt får både de som vårdas och deras anhöriga tydligare möjligheter att överklaga beslut som de anser vara felaktiga.

Vad innebär detta för dig och dina anhöriga?

Den nya lagen är ett steg i rätt riktning för att skapa tryggare vårdmiljöer. Men det är också viktigt att förstå att förändringar i lagstiftning kan skapa frågor och oro-både för boende, anhöriga och personal. Hur påverkar dessa nya regler dig? Vad händer om du känner att dina rättigheter inte respekteras?

Vi på Centrumadvokaterna finns här för att hjälpa dig. Vi har lång erfarenhet av att hjälpa individer som berörs av LVU, LVM och annan tvångsvård. Vårt team av erfarna jurister kan stötta dig i allt från att förstå dina rättigheter till att driva ditt ärende vidare. Med oss får du ett personligt och engagerat stöd genom hela processen.

Har du frågor eller behöver hjälp? Tveka inte att kontakta oss. Vi finns här för att göra skillnad – med fokus på din trygghet och rättigheter.

Kassiani Neopoulou
Biträdande jurist

Inlägget Vad innebär den nya lagen tryggheten på ungdomshem och LVM-hem? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Lagändringen innebär att i de mål som socialnämnden vänder sig till tingsrätten, med begäran om att flytta över vårdnaden från de biologiska föräldrarna för ett barn som är placerad med stöd av LVU till en särskild förordnad vårdnadshavare (familjehemsföräldrarna), ska, om behovet finns, båda vårdnadshavarna (de biologiska föräldrarna) och barnet få jurister/advokater förordnade för sig som offentliga biträde för att hjälpa dem i processen.

Syftet med denna lagändring är att stärka barnets skydd i de frågorna och bidra till att vårdnadshavarna upplever processen som mer jämlik och rättvis.

Det offentliga biträdet får ersättning via staten, privatpersoner behöver inte betala arvodet.

Observera att denna lagändring gäller enbart i mål om vårdnadsöverflytt, som nämns ovan. Den gäller inte för de andra typer av vårdnadstvister mellan föräldrarna.

Frågan som återstår som jag ska försöka besvara är om lagändringen kommer innebära någon skillnad i det praktiken och om lagändringarna uppnår en mer omfattande rättssäkerhet i mål rörande vårdnadsöverflytt.

Det är i nuläget för tidigt att konstatera om lagstiftningen kommer ha en större inverkan i mål rörande vårdnadsöverflytt. Exempelvis är Myndigheten för delaktighet positiv till lagändringen och framför att rätten till biträde kommer stärka rättssäkerheten och barnrättsperspektivet, medan andra insatser inte delar denna uppfattning eftersom de bedömer att mål om vårdnadsöverflytt till familjehem sällan är tvistiga och att vårdnadshavarnas möjlighet till rättsskydd/rättshjälp är tillräcklig. Jag kommer därav till slutsatsen att ändringarna säkerligen innebär ett mer rättssäkert regelverk, men att situationerna där reglerna kan tillämpas är tämligen begränsade och jag är osäker om ändringarna kommer ha en större påverkan på domstolarnas bedömning. Skillnaden lagen innebär återstår däremot att se.

//Jur.Kand. Julius Enberg

Inlägget Nu kan offentligt biträde förordnas för barn och vårdnadshavare i mål om vårdnadsöverflytt dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

När en nära anhörig går bort är det mycket som ska hanteras – både känslomässigt och praktiskt. Bouppteckningen är en viktig del av dödsbohanteringen, men kan ofta kännas överväldigande och komplicerad. Vi på Centrumadvokaterna finns här för att hjälpa dig att navigera genom hela processen, så att du kan fokusera på det som verkligen betyder något.

Vad innebär en bouppteckning?

En bouppteckning är en juridisk handling som redogör för den avlidnes tillgångar och skulder. Den ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet och ligger till grund för fördelningen av arvet.

Det här kan vi hjälpa dig med:

• Sammanställning av tillgångar och skulder i dödsboet.
• Kontakt med banker och myndigheter för att få fram nödvändiga handlingar.
• Upphörande av abonnemang och avtal, t.ex. telefon, tidningsprenumerationer och försäkringar.
• Kontakt med auktionsfirmor för värdering av egendom
• Identifiering av eventuella pensionsrättigheter eller livförsäkringar som behöver lösas in.
• Upprättande av en korrekt och komplett bouppteckning för registrering hos Skatteverket.
• Juridisk rådgivning om det finns oklarheter kring arvsrätten eller konflikter inom dödsboet.

Varför välja oss?

Att upprätta en bouppteckning kräver både noggrannhet och kunskap om lagar och regler. Vi ser till att processen hanteras korrekt från början till slut, så att du kan känna dig trygg. Vår erfarenhet hjälper dig att undvika misstag och gör att bouppteckningen går så smidigt som möjligt.

Kontakta oss för rådgivning, vi finns här för dig!

Inlägget Hur går en bouppteckning till? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Förbered dig inför asylutredning hos Migrationsverket

Ett muntligt utredningssamtal hos migrationsverket är en av de viktigaste delarna i en asylprocess. Här är några tips för att öka dina chanser till ett rättvist beslut:

1. Var detaljerad och tydlig: Beskriv dina upplevelser så noggrant som möjligt. Fokusera på varför just du behöver skydd och vilka risker du personligen står inför om du återvänder.
2. Undvik generell landinformation: Migrationsverket har redan tillgång till omfattande information om ditt hemland och dess situation. Fokusera istället på att förklara din egen situation och varför du är i behov av skydd.
3. Kom ihåg viktiga datum och händelser: Försök att återge tidpunkter och platser så exakt som möjligt. Om du har svårt att minnas är det alltid bättre att vara ärlig med det.
4. Ta med bevis: Om du har dokument, foton eller andra bevis som stödjer din berättelse, se till att ta med dem. Om du inte har bevis, förklara varför.
5. Berätta om allt relevant: Undanhåll inte information, även om det känns svårt att prata om. Att komplettera berättelsen i ett senare skede kan påverka trovärdigheten av din berättelse negativt.
6. Sök juridisk hjälp: En erfaren jurist eller advokat kan hjälpa dig att förbereda dig inför det muntliga utredningssamtalet och säkerställa att dina rättigheter tas tillvara under processen.

Behöver du rådgivning eller stöd inför ditt samtal med migrationsverket? Kontakta oss för hjälp!

Inlägget Migrationsrätt dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Inlägget Anonyma vittnen dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Som förälder vill man exempel allt som oftast visa upp sitt barn på sociala medier. I princip dagligen dyker det upp bilder på svårt sjuka barn i syfte att starta insamlingar, eller barn som förlöjligas i underhållningssyfte av sina föräldrar på diverse sociala medier. Sk. ”sharenting” har blivit ett omdiskuterat fenomen, såväl etiskt som i förhållande till exempelvis barnkonventionen, föräldrabalken och barns rätt till respekt för sin individ och integritet. Sharenting som begrepp beskriver publicering, överföring, lagring eller annan typ av behandling av privat information om barn via digitala kanaler av en förälder eller andra vuxna som har haft hand om barnet. Sharenting är dock inget juridiskt begrepp som i sig kan beskrivas som varken lagligt eller olagligt, men i vissa fall kan spridning av sådant material inte bara vara etiskt ifrågasättbart, utan även brottsligt.

Sveriges första sharenting-mål

I slutet av november 2022 prövades vad som skulle kunna betraktas som Sveriges första och mig veterligen hittills enda sharentingmål. I målet hade en pappa åtalats för olaga integritetsintrång efter att han vid två tillfällen spridit ett filmklipp i två slutna grupper på Facebook som visade hur hans då nioårige son i ett mycket upprört tillstånd överlämnades till ett socialkontor. Syftet med spridningen var enligt pappan att hjälpa sonen, som enligt egen utsago också var positiv till publiceringen, och pappan bestred straffansvar med invändningen att han inte haft uppsåt att skada sonen genom att publicera filmklippen. Tingsrätten uttalade följande:

Filmens innehåll var minst sagt hjärtskärande men tingsrätten trodde inte att pappan hade något ont uppsåt när han spelade in den. Tingsrätten menade också att det inte heller inte fel att skapa debatt om viktiga samhällsfrågor och om sådant som djupt berör barn som hamnar i vårdnadstvister. Emellertid får detta aldrig gå ut över ett barn, vilket det tveklöst gjort i detta fall. Om [sonen] skulle ha samtyckt till publiceringen spelar i sammanhanget ingen roll, eftersom ett barn knappast kan förstå vilken skada en publicering kan orsaka honom när den får en stor spridning på nätet. Till exempel är faran stor för att jämnåriga skulle kunna utnyttja filmens innehåll för att trakassera eller på annat sätt reta pojken. Risken blir knappast mindre av att pojken tidvis mått väldigt dåligt. Även om pappans avsikt inte var att skada sonen så har spridningen ändå kunnat medföra allvarlig skada för sonen och detta måste pappan trots allt ha insett. Gärningen har skett på bekostnad av sonens välbefinnande och har inte varit försvarlig, varför pappan dömdes för olaga integritetsintrång.

Målet överklagades till hovrätten, som också ansåg att pappan genom publiceringen hade gjort sig skyldig till olaga integritetsintrång.

Det är ett stort steg framåt att sharenting-fenomenet nu uppmärksammats i svenska rättssalar. Som förälder bör man absolut tänka en gång extra innan man publicerar material på sina barn på nätet.

Karolina Sandgren, bitr. jurist

Bild: Pexels

Inlägget Sharenting – har du koll på vad som gäller? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Det förstärkta laglottsskyddet, enligt 7 kap 4 § Ärvdabalken, har till syfte att förhindra att du som arvlåtare kringgår reglerna om laglottskyddet genom att ge bort gåvor som är att likställa med testamente och därmed inskränka bröstarvinges laglott. Gåvotagare som erhållit en gåva kan därför bli tvungen att återbära d.v.s. ge tillbaka delar av eller hela gåvan som man erhållit till övriga bröstarvingar vars laglott blivit kränkt. Om egendomen inte finns kvar kan gåvotagaren behöva utge ersättning till övriga bröstarvingar. Om bröstarvinge önskar påtala det förstärkta laglottsskyddet måste det först göras vid bouppteckning efter den avlidne föräldern för att därefter lämna in en stämningsansökan inom ett år från det att bouppteckningen är avslutad.

Om t.ex. gåvogivare på dödsbädden ger en gåva som överstiger mer än hälften av sin nettoförmögenhet till någon kan det innebära att bröstarvingarnas rätt till laglott kränks eftersom gåvan ges med anledning av dödsfall och för att förberedda sin succession.

Ett annat exempel är att om gåvogivare vid gåvotillfället uppställt olika villkor som exempelvis överlåtelseförbud eller att gåvogivare ska ha nyttjanderätt till egendom fram till dödsfallet. Dessa villkor ger gåvogivaren fortsatt inflytande över egendomen fram till dennes död vilket innebär att gåvogivaren förberedes sin succession.

Ett sista exempel är när det förstärkta laglottsskyddet kan aktualiseras är om makar gör en bodelning som innebär att en make/maka överför alla sina tillgångar under pågående äktenskap med avsikten att hans/hennes barn från tidigare förhållande (s.k. särkullbarnen) inte ska få något arv.

Nuhi Kalici

Bild: Pexels

Inlägget Vad händer om mina föräldrar ger bort eller testamenterar bort all egendom till mitt syskon? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Får man nedskräpa? Svaret är kort och enkelt – ett nej.

Men om man gör det, vad får man för straff?

För att man ska bli straffad för nedskräpning så krävs att man medvetet eller genom grov oaktsamhet skräpat utomhus på en plats där allmänhet har insyn eller tillträd. Att man alltså gör något som typiskt sett anses utgör ett hot för hälsa och miljö.

Så om man t.ex. kastar glas och andra engångsprodukter som inte kan brytas i naturen så riskerar man att bli straffad för det. Ett annat exempel är att man inte städar efter sig när man lämnar stranden och det är fråga om saker som naturen inte kan hantera själv. Det behöver inte vara fråga om farliga saker, det räcker med att det är glas eller avfall som man lämnar efter sig för att det ska bli aktuellt med en straffrättslig nedskräpning.

Om nedskräpning sker flera gånger och i stora mängder så anses det vara mer allvarligare i lagens mening än att det sker vid ett enstaka tillfälle och i små mängder.

Om nedskräpning har varit mindre allvarlig så döms man för nedskräpningsförseelse och straffet blir penningböter. Men om nedskräpning däremot har varit mer omfattande så döms man för nedskräpning och straffet kan bli böter eller fängelse i högst ett år. Man kan också få ett föreläggande om att städa upp efter sig.

Det kan också bra att veta att även om man skräpar på sin tomt så kan man riskera att straffas för det, då i ett sådant fall är det utomhus och allmänheten har insyn dit.

Slutligen ska det också lyftas fram att det kan bli fråga om nedskräpning om man lämnar föremål och annat på marken på en återvinningscentral. Man ska slänga sakerna på en korrekt plats även på återvinningscentralen.

Ta hand om naturen, njut av den och det fina sommarvädret i år!

Vi på Centrumadvokaterna önskar er en riktigt härlig sommar!

//Advokat Saja Bseiso

Inlägget Kan jag bli straffad för nedskräpning? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.