Hej!

Jag äger bostaden vi bor i och ska nu snart gifta mig, undrar då vad som händer efter giftermål.

Kommer ägandet av bostaden vara delad ? Eller fortsätter jag att vara den som äger?

Vad händer om vi skulle skiljas?

Hej och tack för Din fråga!

Oavsett om Ni ingår äktenskap eller inte skall bostaden anses tillhöra den som faktiskt betalat för den. Äganderätten förändras således inte genom giftermål. Du kommer därför att vara bostadens ägare även efter det att Ni ingått äktenskap.

Vid en eventuell skilsmässa förändras dock läget. All egendom, som inte gjorts till någon makes enskilda genom äktenskapsförord eller testamente, ska vid en bodelning betraktas som giftorättsgods och delas lika mellan Er. Vid en bodelning har det således ingen betydelse vem av Er som stått för kostnaderna beträffande bostaden. Det är dock vanligt förekommande att den ena maken övertar den gemensamma bostaden i samband med bodelningen. Den andra maken skall då kompenseras ekonomiskt för detta

Situationen ovan kan givetvis undvikas genom att Ni upprättar ett äktenskapsförord som säger att bostaden är Din enskilda egendom och att den därför inte ska ingå i bodelningen. Jag skulle starkt rekommendera att Du tar kontakt med en advokatbyrå för att få hjälp med upprättandet av ett eventuellt äktenskapsförord.

Kim Zakrisson

Biträdande Jurist

Inlägget Vems blir huset vid giftemål och eventuell skiljsmässa? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Hej och tack för din fråga!

Huvudregeln som gift är att all egendom som inte är enskild är giftorättsgods, alltså gemensam. Det innebär att ni måste särskilt göra egendom till enskild för att den inte ska vara gemensam. Detta kan andra ha gjort åt er om ni exempelvis erhållit en gåva med förbehåll att gåvan ska utgöra enskild egendom eller om ni har ärvt något genom testamente där samma krav finns. Denna egendom är då genom dessa handlingar enskild och ni behöver ej företa handling. Vad ni äger sedan tidigare, i form av aktier och fastighet, har inte så stor betydelse när man sedan gifter sig då detta också är egendom som blir giftorättsgods om det inte finns några sådana förbehåll som jag tidigare nämnt. Om ni däremot väljer att inte gifta er kan det ha betydelse på så sätt att er gemensamma bostad inte anskaffades för gemensamt bruk utan din man ägde den innan ni träffades. Det innebär att om ni endast skulle vara sambo är fastigheten inte sådan att den ska ingå i en bodelning i enlighet med sambolagen. Fastigheten är och förblir hans.

Ni kan även själva göra egendom till enskild genom att upprätta ett äktenskapsförord.  I första hand råder jag er att ta hjälp av ett juridiskt biträde för att upprätta äktenskapsförordet eftersom detta brukar medföra att det blir helt korrekt och att äktenskapsförordet verkligen speglar hur ni har tänkt er. Såsom alla avtal är det viktigt att vara tydlig med vilken egendom som ska göras enskild och förutsättningarna för detta. Viktigt att notera är även att äktenskapsförord måste registreras hos Skatteverket för att äga giltighet.

Inlägget Äktenskapsförord, vad bör du tänka på? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Hej. En nära vän bytte för ca ett år sedan sin hyresetta
mot en dito tvåa. I samband med det flyttade hans flickvän från sin
andrahandslägenhet till tvåan. Han står ensam på kontraktet och det är muntligt
avtalat att lägenheten förblir hans vid separation.

Förhållandet började dock
knaka rejält i fogarna efter några månader, men han vågar inte göra slut av
rädsla för att bli bostadslös. Båda jobbar i samma stad som bostaden. Hon har
ekonomisk möjlighet att lägga en handpenning på annan bostad, det har inte han.
Hur orolig bör han vara att bli av med lägenheten (om hon skulle begära
bodelning?)

Hej och tack för din fråga.

När ett samboförhållande upphör, exempelvis genom separation, så kan bodelning
genomföras om någon av sambornas begär det. Bodelningen innebär att den egendom
som anses såsom samboegendom ska fördelas mellan samborna. Till skillnad från
giftorättsgods i äktenskap är samboegendom begränsad i omfattning och avser
endast den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, under förutsättning
att de har införskaffats för gemensam användning.

I fråga om hyresrätten så utgör den gemensam bostad, om den har anskaffats i syfte att
vara gemensam bostad och huvudsakligen används på detta sätt. Om ena sambon
hade hyresrätten innan samboförhållandet inleddes kan bostaden inte anses vara
samboegendom, vilket innebär att den inte ingår i bodelningen. Om den däremot
införskaffades under själva samboförhållandet så förutsätts den dock vara
anskaffad för gemensam användning, varvid den anses som gemensam bostad och
därvid samboegendom.

Om jag förstår dig rätt så skaffades denna i samband med att samborna flyttade ihop.
Om det var så att den skaffades för gemensam användning kan den anses vara samboegendom
och ska därmed ingå i bodelningen.

Om lägenheten anses utgöra samboegendom har den sambo som bäst behöver bostaden
rätt att överta den i bodelningen. En förutsättning för att en sambo skall få
överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon är dock att ett sådant
övertagande även med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.
Det är svårt att säga någonting om skäligheten utan att veta mer om
omständigheterna.

Även om lägenheten inte utgör samboegendom, finns det en möjlighet för en sambo att
överta lägenheten. Det krävs då att den övertagande sambon är den som bäst
behöver bostaden och att ett sådant övertagande även med hänsyn till
omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Om samborna inte har barn
tillsammans, gäller detta dock endast om synnerliga skäl talar för det.

Viktigt att tänka på är också att kravet på att få överta lägenheten måste framställas inom
ett år från det att samboförhållandet upphörde eller 3 månader från det att
sambon flyttar ut från lägenheten. Det krävs alltså en hel del för att ett
övertagande ska bli aktuellt genom denna regel och det är svårt att säga
någonting om det utan att veta mer om omständigheterna.

Sammanfattningsvis har den ena sambon inte mer rätt till hyresrätten än den andra sambon. Om någon
av samborna begär bodelning, kommer en bedömning göras och den av samborna som anses
behöva hyresrätten mest kommer att få denna. Samborna kan även själva bestämma
hur de vill fördela samboegendomen, en bodelning är alltså inte obligatorisk
utan valfri och sker bara om en av samborna begär det. Sambor kan även avtala
om att bodelning inte ska ske. Har ingen av samborna begärt bodelning och ett
år förflutit sedan separationen går rätten att begära bodelning förlorad.

Inlägget Bodelning som sambo, vem får lägenheten? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Hej, jag har blivit sambo med en man med flera
omyndiga barn. Har inga barn själv och vi har inga gemensamma. Vi båda är
överens om att skriva någon form av testamente eller samboavtal på våra saker,
så att det som är mitt är mitt, och det som är hans är hans liksom. Om de
händer något med honom eller mig så vill vi inte att barnen eller barnens mamma
ska kunna gå in och ta saker från “mig”. Vi äger inte huset vi bor i utan vi
hyr, och min mamma äger min bil så de är bara lösöre och sådana saker som jag
äger vill vi inte att barnens mamma ska kunna gå in och kräva till dom om något
skulle hända, har läst liknande situationer och skulle behöva hjälp med hur man
går tillväga?

Biträdande Jurist Sanne Selman svarar:

Hej!

Tack för att du vänder dig till oss med din fråga!

Som sambos är det i enlighet med sambolagen endast den
gemensamma fastigheten och bohaget som ska delas. Sådant som pengar eller bilar
faller därför utanför denna lag.

Äger ni inte er bostad blir det alltså bara bohaget som kan
komma att delas med anledning av denna lag.  Om er primära tanke är att
säkerställa att ni får ha kvar viss specifik egendom vid en bodelning kan det
vara en god idé att upprätta ett samboavtal.

Vill ni istället se till att den efterlevande sambon får
allt gemensamt bohag behöver ni skriva ett testamente. Ett testamente kan även
vara bra om ni skulle köpa en gemensam fastighet i framtiden då man på olika
sätt kan göra det lättare för den efterlevande att ha kvar huset. Vänligen
notera att ni kan testamentera annan kvarlåtenskap till er sambo än sådan som
tas upp i sambolagen. Det viktiga att notera här är dock att man ej får kränka
barnens laglott. Det beror alltså lite på vad ert syfte är med att upprätta en
handling då samboavtal och testamente primärt tar sikte på olika situationer
och har olika fördelar. I många relationer kan det vara aktuellt med både
samboavtal och testamente för att ge den efterlevande det bästa skyddet. För
att säkerställa att det blir helt korrekt råder jag er att kontakta en jurist
eller advokat för att få hjälp med att upprätta den eller de handlingar som ni
är i behov av.

Inlägget Arv efter sambo? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Min fråga är: Vad är
en bouppteckning? Vad ska ingå? Hur och när ska den göras?

Svar: En bouppteckning är en sammanställning av all egendom
den avlidne ägde på dödsdagen. Om den avlidne var gift skall man också ta upp
den egendom som den efterlevande maken/makan ägde vid samma tidpunkt såvida det
inte endast var enskild egendom. Syftet med bouppteckningen är att den skall
ligga till grund för ett kommande arvskifte och i förekommande fall bodelning.
Det finns flera tidsgränser som löper från bouppteckningsförrättningen och
uppgifter om delgivning av testamente skall också framgå av bouppteckningen.
Förr låg bouppteckningen till grund även för arvsskatteberäkningen vilket
innebar att det var noga vilka värden som togs upp i bouppteckningen men sedan
arvsskatten avskaffats har de värden som tas upp i bouppteckningen inte samma
betydelse. När arvskiftet skall ske skall värdena anpassas efter då rådande
marknadsvärde.

En bouppteckning skall alltid göras efter en avliden person
som var bosatt i Sverige vid frånfället såvida inte tillgångarna var så
begränsade att de inte eller bara precis täcker begravningskostnaderna. I så
fall kan man göra en dödsboanmälan vilket är enklare och det kan man få hjälp
med av kommunens socialtjänst. Om den döde ägde en fastighet måste dock alltid
en bouppteckning göras oavsett hur det ser ut med tillgångarna i övrigt.

Om en bouppteckning skall göras så skall det hållas bouppteckningsförrättning
inom 3 månader från dödsdagen och därefter har man ytterligare en månad på sig
att inge bouppteckningen till skatteverket.

Till bouppteckningsförrättningen skall alla som är
arvsberättigade efter den döde, även efterarvingar, make/maka eller sambo om
sådan finns samt universella testamentstagare, d.v.s. sådana testamentstagare
som skall ha en viss ospecificerad andel av egendomen. Även om alla skall
kallas behöver endast bouppgivaren närvara vid förrättningen. Bouppgivare skall
den vara som känner boet bäst, ofta den som stod den döde närmast, och det är
bouppgivaren som skriver under bouppteckningen och intygar att man lämnat,
såvitt man vet, fullständiga och korrekta uppgifter. Därtill skall två ”gode
män” underteckna och intyga att förrättningen gått till så som den ska och att
beräkningarna, såvitt de vet, är korrekta.

I bouppteckningen skall alla dödsbodelägare antecknas, när
väl bouppteckningen är registrerad hos skatteverket kan den användas som
presentationshandling för de delägare som skall exempelvis betala räkningar åt
dödsboet. Förutom alla tillgångar bör man även i bouppteckningen anteckna alla
omständigheter som kan vara av betydelse vid ett kommande arvskifte, t.ex. om
de skett några gåvor under den avlidens levnad. Är man oense om en fråga bör
detta också antecknas.

Inlägget Vad är en Bouppteckning? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Om mitt barn har stadigt boende hos mig,
och mamman betalar underhållsbidrag. Vad gäller då vid månadspengen? Ska man
betala halva var eller ligger det på mig som får underhållsbidraget?

Föräldrar är underhållsskyldiga gentemot sina barn enligt 7
kap. 1 § föräldrabalken, oavsett om de bor tillsammans med barnet eller inte.
Om barnet endast bor hos ena föräldern kan denna underhållsskyldighet fullgöras
genom att den andra föräldern betalar underhållsbidrag enligt 7 kap. 2 §
föräldrabalken. Underhållsbidraget ska användas till barnets boende, mat och
fritidsintressen. Underhållsbidrag betalas till den förälder som barnet bor med
fram till att barnet fyller 18 år, därefter betalas det direkt till den unge,
förutsatt att denne studerar heltid på grundskole- eller gymnasienivå.
Underhållsbidraget ska betalas ut tills den unge fyller 21 år, alternativt
tills denne fyllt 18 år om kravet på skolgång inte är uppfyllt.

Vilket belopp som ska betalas beror på vilka behov barnet
har och föräldrarnas ekonomi. Föräldrarna kan tillsammans bestämma vilket
belopp som underhållsbidraget ska ligga på genom avtal. Om föräldrarna inte kan
komma överens om detta kan underhållsbidragets storlek fastställas av domstol.

Underhållsbidragets storlek beräknas genom att barnets
kostnader fördelas mellan föräldrarna i förhållande till deras ekonomiska
situation. Barnets kostnader ska då multipliceras med den bidragsskyldiga
förälderns överskott, vilket är den summa som återstår efter det att man ställt
förälderns utgifter mot dennes inkomster. Denna summa ska därefter divideras
med båda föräldrarnas överskott.

I ditt fall fullgör barnets mamma sin underhållsskyldighet genom
att betala underhållsbidraget och kan därmed inte förpliktigas att betala mer
pengar till barnet. Fickpengar anses alltså ingå i underhållsbidraget.

Det finns omständigheter som kan påverka underhållsbidragets
storlek. Exempelvis kan avräkning ske om barnet övernattat hos den förälder som
inte är boendeförälder. Om den förälder som ska betala underhållsbidrag har en
i jämförelse med boendeföräldern god ekonomi kan denne få betala ett så kallat
standardtillägg. Detta kan bli aktuellt om någon av föräldrarna har god
ekonomi. Barnet bör i dessa fall även få del av denna standard. Om det är
boendeföräldern som lever under goda förhållanden kommer denna standard
automatiskt barnet tillgodo. Om det är den andra föräldern som har det gott
ställt eller en förmögenhet av större värde kan ett standardtillägg diskuteras.
Ett standardtillägg
är ett bidrag som går utöver den förra beräkningen. Ett sådant bidrag behöver
inte betalas kontant, utan den bidragsskyldige kan exempelvis betala för
barnets lägervistelser, utlandsresor, hobbyverksamhet eller liknande

Om den andra föräldern inte kan betala underhållsbidrag av
någon anledning kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd från
Försäkringskassan.

Inlägget Ska underhållsbidraget räcka till månadspengen? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Vilket belopp som ska betalas beror på vilka behov barnet har och föräldrarnas ekonomi. Föräldrarna kan tillsammans bestämma vilket belopp som underhållsbidraget ska ligga på genom avtal. Om föräldrarna inte kan komma överens om detta kan underhållsbidragets storlek fastställas av domstol.

Underhållsbidragets storlek beräknas genom att barnets kostnader fördelas mellan föräldrarna i förhållande till deras ekonomiska situation. Barnets kostnader ska då multipliceras med den bidragsskyldiga förälderns överskott, vilket är den summa som återstår efter det att man ställt förälderns utgifter mot dennes inkomster. Denna summa ska därefter divideras med båda föräldrarnas överskott. Om den förälder som ska betala underhållsbidrag har en i jämförelse med boendeföräldern god ekonomi kan denne få betala ett så kallat standardtillägg. Detta kan bli aktuellt om föräldrarna har god ekonomi. Barnet bör i dessa fall även få del av denna standard. Om det är boendeföräldern som lever under goda förhållanden kommer denna standard automatiskt barnet tillgodo. Om det är den andra föräldern som har det gott ställt eller en förmögenhet av större värde kan ett standardtillägg diskuteras. Ett standardtillägg är ett bidrag som går utöver den förra beräkningen. Ett sådant bidrag behöver inte betalas kontant, utan den bidragsskyldige kan exempelvis betala för barnets lägervistelser, utlandsresor, hobbyverksamhet eller liknande.

Det finns omständigheter som kan påverka underhållsbidragets storlek. Exempelvis kan avräkning ske om barnet övernattat hos den förälder som inte är boendeförälder.

Om den andra föräldern inte kan betala underhållsbidrag av någon anledning kan boendeföräldern ansöka om underhållsstöd från Försäkringskassan.

Inlägget Får du rätt underhållsbidrag till dina barn? dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

I värsta fall kan då följande inträffa. Ett par träffas och flyttar ihop i en
lägenhet som kvinnan tittat på länge och som hon köper precis när de blir
sambor. Mannen bidrar med en liten blygsam slant och så bor de där tillsammans
i 7 år.  Kvinnan har betalt för lånen och amorterat ner dem ganska rejält
under den här tiden och tycker att lägenheten är hennes (den står i hennes
namn) och att mannen bara ska flytta ut. Men han vägrar, vad händer då?

Ja tyvärr är det då så att värdet av lägenheten ska delas lika (nettovärdet efter
lån, skatt och försäljningskostnader) eftersom lägenheten är införskaffad för
att parterna ska bo i den gemensamt, det spelar ingen roll att det är kvinnan
som står för lägenheten och att det är hon som stått för kostnaden för denna
och ensam betalt lånen. Detta kan tyckas väldigt orättvist, men sådan är lagen.
Vill man inte ha det på detta sätt ska man skriva ett samboavtal där man
avtalar bort sambolagen och gärna komplettera detta med ett avtal om hur
samägandet av lägenheten ska hanteras.

Med ett samboavtal hade kvinnan kunnat behålla hela lägenheten, möjligen hade hon
fått betala tillbaka det som mannen bidragit med när lägenheten införskaffades,
men inte mer, vilket troligen känts mer rättvist.

Det är alltså viktigt att redan när man blir tillsammans fundera över vad som kan
hända när man flyttar isär och om man inte tycker att lagens sätt att lösa
bodelningen på är bra så får man ordna ett annat sätt att lösa det på och det
sättet börjar med att skriva ett samboavtal.

Inlägget Sambor som ska bodela utan samboavtal dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

Vad innebär en förlovning? Det innebär inte sig att ni ärver varandra om någon av er går bort eller att ni har rätt att dela på hälften av allt ni äger tillsammans genom bodelning. En förlovning är endast ett löfte om att ni ska ingå ett giftermål för att sedan kunna åtnjuta alla fördelar det innebär. Skulle en av er går bort ärver därför inte varandra – om ni inte skrivit ett inbördes testamente. Vidare, om ni  avbryter förlovningen och går skilda vägar frivilligt tar var och en sitt. Jag misstänker att ni inte tänkt på detta.

Likaså bör ni som nyförlovade tänka på hur ni vill ha det för det när äktenskapet upplöses, genom att en av er går bort eller att ni skiljs åt då ni tröttnat på varandra. Det är bättre diskutera dessa saker nu när ni är överens! För det fall att ni önskar ta undan någon del av egendom från en eventuell bodelning går det att göra den enskild genom äktenskapsförord. Likaså vill ni kanske säkerställa att om den ena går bort att den andre ska kunna bo kvar i det gemensamma huset? Det senare är först och främst aktuellt om någon av er har barn från tidigare förhållande.

Det finns olika lösningar på dessa frågor. Men kom ihåg – har ni inte funderat över vilka frågor som ska besvaras – kan lösningen inte ges.

Återkom med frågor!

Centrumadvokaterna

Inlägget Blev det förlovning på nyårsafton – tänk då på detta dök först upp på Centrumadvokaterna AB.

För att lösa detta problem planeras nu en ny lagstiftning om
vad man kallar framtidsfullmakter som troligtvis kommer att träda i kraft under
2017. Enligt regeringens förslag kommer det nu bli möjligt att upprätta en
fullmakt som skall börja gälla först efter att man blivit beslutsoförmögen, på
grund av sjukdom, psykisk störning eller annan liknande omständighet.
Fullmakten får omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter, den skall
upprättas på samma sätt som man upprättar ett testamente och den kan vara
försedd med villkor. Exempel på ett sådant villkor kan vara att ett läkarintyg
skall inhämtas innan fullmakten börjar gälla eller att den inte omfattar
försäljning av fast egendom. Man kan också, när man upprättar en
framtidsfullmakt, utse en granskare som skall kontrollera fullmaktshavarens
åtgärder. Om fullmaktsgivaren skulle återfå sin beslutsförmåga skall fullmakten
upphöra att gälla.

Genom en framtidsfullmakt skall man kunna ge t.ex. en make
möjlighet att hantera bankkonton, sälja en bostad eller avgöra vilka
hjälpinsatser man kan behöva. Tanken är att ge enskilda en större
bestämmanderätt över viktiga frågor i sitt liv och skapa en laglig grund och en
möjlighet till kontroll för de hjälpinsatser som anhöriga redan idag i hög utsträckning
utför.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2017 men giltiga
framtidsfullmakter enligt lagförslaget skall kunna upprättas redan nu så länge
man särskilt skriver att den inte får tillämpas förrän lagen trätt i kraft.

Vi på Centrumadvokaterna kan hjälpa till med upprättande av
framtidsfullmakter precis som med upprättande av övriga familjerättsliga
handlingar.

Inlägget Framtidsfullmakter dök först upp på Centrumadvokaterna AB.