Skadeståndsrätt

När kan man få skadestånd?

Om man vill få ut ett skadestånd av en privatperson, företag/förening eller myndighet på grund av att man lidit skada eller blivit felaktigt behandlad finns några grundläggande frågor som måste besvaras.

För det första: Har Du haft ett avtal eller liknande överenskommelse med den som orsakat skadan?

Om Du har drabbats av en skada i samband med avtal, exempelvis genom att en hantverkare har haft sönder något hemma hos Dig eller en ekonomisk förlust på grund av att en beställd vara blivit levererad för sent, så kan det bli fråga om ett s.k. inomobligatoriskt skadestånd. Det innebär att man använder bestämmelser som finns i avtalet för att lösa frågan. Om avtalet inte innehåller några bestämmelser om den situation som uppkommit använder man lagens bestämmelser och beroende på vilka parterna är och vad avtalet rör kan exempelvis avtalslagen, köplagen eller konsumentköplagen bli tillämpliga.

Om Du däremot har drabbats av en skada orsakad av någon Du inte har ett avtal med, exempelvis fått bilen påbackad eller halkat på någons uppfart, är det i de flesta fall Skadeståndslagens bestämmelser som skall användas. Enligt skadeståndslagen är någon som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en person- eller sakskada skyldig att betala skadestånd. Även en ren förmögenhetsskada, d.v.s. ekonomisk förlust som inte har något direkt samband med en person- eller sakskada, kan ersättas om den är ett resultat av ett brott eller orsakats av en myndighets fel eller försummelse. Ett exempel på det förstnämnda kan vara förskingring medan det andra kan vara felaktiga råd eller påståenden från kommunala tjänstemän.

Har Du blivit utsatt för brott mot person, frihet, frid eller ära kan Du i vissa fall också få skadestånd för kränkning.

Har man blivit diskriminerad på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder kan man vara berättigad till diskrimineringsersättning för den kränkning som diskrimineringen inneburit.

Skadeståndets omfattning

Vid personskada kan man få ersättning för sjukhuskostnader och liknande utgifter, inkomstförlust, fysiskt och psykiskt lidande av övergående art, så kallad ”sveda och värk”, samt av bestående art, så kallat ”lyte och men”. Oftast är beloppet man kan få ut i skadestånd noga reglerat genom tabeller och som schablonersättning.

Vid sakskada kan man få ersättning för sakens värde eller reparationskostnader samt inkomstförlust och eventuella övriga kostnader.

Vid skada i samband med avtal beror skadeståndets omfattning på vad som avtalats eller vad som sägs i den lag som blir aktuell. Huvudregeln är dock att skadan och eventuella utgifter förenade med skadan skall ersättas. I vissa fall ersätts också indirekt skada, t.ex. inkomstbortfall eller minskad försäljning.

I de flesta fall finns möjligt att minska skadeståndet på grund av att den drabbade har varit medvållande till skadan eller kunnat begränsa skadans omfattning men inte gjort så.