FRÅGOR OCH SVAR

Vissa frågor får vi många gånger, om än i lite olika tappning. Vi har därför lagt ut vanliga frågor och svaren på dess här.

Jag har skilt mig och barnen bor hos mig. Jag vill att barnens pappa skall betala underhållsbidrag till barnen, men han säger att han inte har någon skyldighet att betala mer än 1 273 kronor, som han idag betalar till försäkringskassan. Kan detta stämma? Pappan har hög inkomst och jag har låg inkomst?

Svar: Det går inte att räkna ut vad pappan ska betala med ledning av de uppgifter Du lämnat, men lagen säger att var och en av föräldrarna skall bidraga till barnens behov efter sin ekonomiska förmåga. Barnen skall leva på ett snitt av föräldrarnas inkomster. Det har också betydelse vilka behov barnen har, om de t.ex. har en sjukdom kan de ha ett ökat behov. Barnen kan också ha rätt till ett standardtillägg om pappa har det gott ställt ekonomiskt. Barnens krav på standardtillägg ökar som regel ju äldre barnen blir, detta eftersom barnen på ett rimligt sätt skall kunna tillgodogöra sig ett standardtillägg. Du bör inkomma med en uppställning över Din ekonomi respektive faderns ekonomi (inkomstuppgifterna brukar man kunna få från skattemyndigheten) och uppgifter om barnens ålder och behov, därefter kan vi göra en beräkning för att se om pappan skall betala mer än det grundbelopp som försäkringskassan hjälper till att administrera.

Jag bedriver hästverksamhet (uppfödning) men skatteverket överväger att klassa mitt företag som hobbyverksamhet, vad skall jag göra?

Svar: Det är viktigt att argumentera med skattemyndigheten och att på ett tydligt sätt förklara för dem att det är Ditt absoluta mål att Ditt företag skall ge vinst, MEN att det tar tid att föda upp hästar och utbilda dem och att det därmed också tar tid att få intäkter i företaget. Det är viktigt att visa en plan för skattemyndigheten på NÄR man beräknar få sina intäkter och hur man kommer att göra för att få dessa, t.ex. förklara att hästarna kommer att säljas när de är 3 år, eller att de kommer att utbildas ytterligare innan försäljning är aktuell. I vissa fall kan skattemyndigheten vägra att förstå problematiken i hästföretag och då kan man behöva överklaga deras beslut, ibland ända upp i kammarrätten innan man får rätt.

Jag har för några år sedan fått en gåva som jag har betalt gåvoskatt för. Nu när gåvoskatten har slopats undrar jag om jag får tillbaka den skatt jag har betalt?

Svar: Det är riktigt att det såväl arvs- som gåvoskatten slopats. Det finns dock inte några övergångsregler som skulle ge Dig rätt att få tillbaka redan erlagd gåvoskatt, utan befrielsen gäller på transaktioner utförda efter avskaffandet. Tyvärr så kan Du således inte få tillbaka några pengar p.g.a. tidigare betalda skatter.

Hej, Jag har lite funderingar om testamente. Jag är sambo sedan flera år tillbaka. Jag och min sambo har inga barn ihop, men jag har en son sedan ett tidigare förhållande. Vem skulle ärva efter mig om jag gick bort? Kan jag bestämma helt själv vem som ska ärva mig genom ett testamente?

Svar: Det som är viktigt att komma ihåg i sådana här situationer är att sambor ärver inte varandra enligt lag. Om Du vill att Din sambo skall ärva Dig, måste Du därför skriva ett testamente. I Ditt fall skulle alltså Din son vara den enda som skulle ärva Dig, eftersom Du inte upprättat testamente.

I ett testamente kan Du bestämma vem eller vilka som skall ärva efter Dig, och även vem som skall få vad om Du så önskar. För att man inte skall kunna göra sitt barn helt arvslöst finns dock en skyddsregel i lagen. Denna innebär att barnet har en laglig rätt till hälften av vad barnet skulle ha ärvt enligt lagen om det inte funnits något testamente. Detta är vad man kallar barnens laglott. I Ditt fall innebär det att Din son har rätt till hälften av Din kvarlåtenskap, även om Du skulle upprätta ett testamente. Det finns även många andra fördelar med att upprätta testamente, bland annat kan man bestämma om mottagaren skall få egendomen såsom enskild egendom (slippa dela med sig vid en ev. framtida bodelning)

Hej, Nästa år ska jag flytta ihop med min pojkvän. Han har ett hus sedan ett tag tillbaka som jag ska flytta in i. Eftersom huset har behövts renoveras har jag varit med och betalt en del renoveringskostnader redan, och kommer så fort jag flyttar in också skriva mig på hälften av lånen. Har jag rätt till hälften av husets värde, om vi skulle flytta isär senare?

Svar: Som sambor skall man vid en separation dela på bostad och bohag som är anskaffat för gemensamt bruk. För att avgöra om en bostad är anskaffad för gemensamt bruk skall man titta på vilken avsikt den som köpte fastigheten hade vid förvärvet. Om Din sambo köpte huset innan Ni ens var tillsammans, eller köpte det sedan Ni blev tillsammans men innan Ni talade om att flytta ihop, är fastigheten alltså att anse såsom Din sambos enskilda. Detta eftersom hans avsikt var att han själv skulle bo i fastigheten. Då har Du ingen rätt till att få ut någon del av husets värde vid en eventuell separation, oavsett om Du själv senare bidragit med pengar till fastigheten. Ni kan däremot anmäla till Inskrivningsmyndigheten att Ni vill att fastigheten skall vara att anse såsom gemensam enligt sambolagen. Då görs en anteckning om detta i fastighetsregistret, och sedan är fastigheten att anse som om den vore anskaffad för gemensamt bruk. Den rätt Du ev. kan ha finns enligt allmänna rättsprinciper, vilka går ut på att Du lånat ut pengar till renoveringen och därmed skulle kunna ha en fordran på motsvarande belopp. Här finns dock betydande bevisproblem så denna väg är INTE att rekommendera.

Jag och min familj går i husköpartankar. Vi har varit på några visningar och tittat på hus. Det jag funderar över är vad som händer om det skulle visa sig att huset som vi köper har några stora fel som vi upptäcker först när vi flyttat in? Jag har hört att säljaren får betala för reparationerna då, stämmer det?

Svar: Som köpare av en fastighet, måste man vara noga med att undersöka fastigheten grundligt innan man köper den. Enligt lagen har man som köpare en s.k. undersökningsplikt som innebär att Du måste undersöka huset så noga som man kan förvänta sig av en tillräckligt kunnig person som gjort en noggrann undersökning. Det kan i dessa fall vara en god idé att anlita en besiktningsman som kan hjälpa till med att undersökningsplikten blir uppfylld, om man själv är något osäker på om man kanske missar att upptäcka något fel. Man skall dock vara noga med att kontrollera vad besiktningsmannen undersökt, eftersom denne vanligen inte gör en grundlig undersökning av allt som kan vara av värde. Man kan alltså inte helt förlita sig på en besiktningsman att undersöka allt. Exempelvis är det Du som köpare som måste undersöka dricksvattnets kvalitet om Du funderar på att köpa ett hus med egen brunn. Detta är inget som en besiktningsman undersöker vid en vanlig besiktning av en fastighet.
Har man uppfyllt sin undersökningsplikt, står säljaren i tio år framåt risken för s.k. dolda fel, d.v.s. fel som inte är upptäckbara. Köparen kan då ha rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller till och med i vissa fall häva köpet. Köparen kan även ha rätt till ersättning för skada om felet beror på säljarens försummelse eller om fastigheten avvek från vad säljaren får anses ha garanterat.

 Jag och min sambo håller på att separera. Vi har två barn ihop som kommer att bo kvar hos min sambo, men jag kommer att träffa dem ofta. Vi har diskuterat lite om underhållet som jag kommer att betala. Hur räknar man ut hur mycket man ska betala? Påverkas det av hur mycket barnen är hos mig eller ska jag betala helt underhållsbidrag oavsett detta eftersom barnen kommer att ha sitt egentliga hem hos min sambo?

Svar: Föräldrarna skall enligt lagtexten svara för barns underhåll ”efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga”. Först måste man således vid en beräkning av underhållsbidrag reda ut hur stora behov barnen har. Det finns schabloner över hur stora behov barn i olika åldrar har, men man måste givetvis göra en individuell bedömning av de aktuella barnens behov. I första hand har barnen rätt att få sina grundbehov uppfyllda, men därutöver har barnen vidare rätt till samma ekonomiska standard som sina föräldrar.
Båda föräldrarna skall bidra till barnens underhåll efter förmåga. Detta innebär att båda föräldrarna skall bidra till att täcka barnens behov, efter vilken ekonomisk förmåga just den föräldern har. Om det är stor skillnad mellan föräldrarnas inkomster kan således den som tjänar mest komma att betala den allra största delen av barnens underhåll. Dessutom kan det i sådana fall finnas rätt till s.k. standardtillägg till barnen, om den ena föräldern tjänar mycket. Barnen skall egentligen inte känna av någon skillnad i standard när de är hos mamma respektive hos pappa, och standardtillägget kan hjälpa till med att göra dessa skillnader mindre tydliga.
Du har som underhållsskyldig rätt att göra avdrag från det fastställda underhållsbidraget för den tid som barnen är hos Dig. För att kunna ha en sådan avdragsrätt måste Du dock haft barnet hos Dig under en sammanhängande tid av minst fem dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos Dig i minst sex hela dygn. Avdrag får då göras för varje helt dygn (kl. 0.00 – kl. 24.00) av vistelsen med 1/40 av det fastställda underhållsbidraget. Det har nyligen kommit nya regler på detta område. Reglerna behandlar t.ex. vad som är att betrakta som ett dygn i avdragshänseende. Dessa regler är mer förmånliga för umgängesrättsföräldern än de regler som gällt tidigare.

Jag har skrivit på ett abonnemang för Internet för annans räkning, men personen som använder tjänsten skulle själv betala alla räkningar. Personen har inte betalt som han ska och nu finns det en stor skuld som företaget kräver mig på. Vad kan jag göra? Måste jag betala?

Svar: Det första Du bör göra, om Du inte redan gjort det, är att säga upp abonnemanget! Eftersom Du är avtalspart med företaget måste Du dock betala. Det är Du som står risken för att den riktige abonnenten inte sköter sina betalningar, inte företaget, då det är Du som skrivit på avtalet för annans räkning. Däremot kan Du i Din tur söka få ersättning för vad Du måste betala till företaget från den riktige abonnenten.

Jag bor på landet i en gård som funnits i min släkt i många år. Om några veckor kommer jag att gifta mig, och undrar nu vad som skulle hända med gården om vi senare skulle skilja oss. Jag vill ju att gården ska stanna inom släkten. Är det för sent att hinna ordna något nu?

Svar: Du kan skydda Din släktgård genom att skriva ett äktenskapsförord som gör gården till Din enskilda egendom. Om Du och Din blivande maka/make senare skulle skilja Er har denne således ingen rätt till gården utan den får Du behålla utan att behöva utge någon ersättning för den.
För att äktenskapsförordet skall gälla måste det registreras hos tingsrätten. Om förordet upprättas före vigseln, bör det ges in till tingsrätten inom en månad från vigseln – då gäller förordet från tidpunkten för vigseln. Inges förordet senare blir det gällande först från och med det datum det ges in till rätten. Det är med andra ord inte för sent för Er att skriva ett äktenskapsförord, då man kan teckna ett äktenskapsförord både innan och under äktenskapet.

Jag är nygift och min man är i färd med att starta ett företag i en ganska riskfylld bransch. Kan jag skydda min privata ekonomi genom att vi upprättar äktenskapsförord?

Svar: Ett äktenskapsförord reglerar vad som är enskild egendom respektive giftorättsgods, det vill säga hur man skall dela tillgångar och skulder vid en eventuell framtida separation. Det reglerar dock inte vem som äger vad under äktenskapet. För att dela upp vilka tillgångar och skulder som tillhör vem under äktenskapet behöver Ni upprätta en bodelning under äktenskap. Jag föreslår således att Ni både gör en bodelning som delar upp ägarförhållandena under äktenskapet samt ett äktenskapsförord som skyddar Dig vid en eventuell framtida separation. Endast ett äktenskapsförord i sig skyddar nämligen inte Din privata ekonomi från Din makes riskfyllda projekt.

Hej, Jag har en fråga med anledning av att arvs- och gåvoskatten nu tagits bort. Måste man ändå lämna bouppteckningar efter att en person avlidit?

Svar: Tills vidare skall bouppteckningar även fortsättningsvis upprättas efter dödsfall fastän arvsskatten slopats. Skillnaden är att man inte längre skall uppge olika beskattningsvärden på tillgångarna, eftersom det ändå inte skall ske någon beskattning. Istället skall den avlidnes tillgångar och skulder antecknas så som de var vid dödsfallet, d.v.s. man torde använda sig av marknadsvärdet eller det verkliga värdet.
I förarbetena till lagförändringen angavs det dock vara viktigt att undersöka behovet av att upprätta och registrera bouppteckningar nu när arvsskatten slopats och, om bouppteckningar även fortsättningsvis skall registreras, huruvida Skatteverket i så fall är rätt myndighet för hanteringen av bouppteckningar. Därför har ett arbete inletts inom Regeringskansliet som skall utreda dessa frågor. Men tills utredningen är klar skall alltså bouppteckningar upprättas och Skatteverket skall handlägga ärendena.

Till startsidan

Senast uppdaterad 2010-03-09